DELA
Foto: Jonas Edsvik
Att avlägsna reserestriktionerna kommer inte att vara en mirakelkur för den åländska ekonomin.

Öppna gränser är ingen mirakelkur

Landskapsregeringen vill öppna gränserna mellan de nordiska länderna.
Frågan är hur mycket det skulle förändra.

Näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) medverkade i söndagens Agenda i SVT där han propagerade för ett öppnande av gränserna i Norden.

På sin blogg utvecklar Karlström sina tankar:

– Murar, stängsel och gränshinder är något jag förknippar med Trump och Orbán. Inget jag vill att skall associeras med Finland eller Norden. Jag anser att vi behöver vara bättre än så, skriver han på bloggen.

Under tisdagskvällen medverkade lantrådet Veronica Thörnroos (C) i ett möte inom Nordiska rådet med övriga nordiska regeringschefer. Där stämde hon in i kören.

– Viruset behöver inget pass, sade Thörnroos inför de nordiska regeringscheferna och FN:s generalsekreterare António Guterres.

Och i sak har de rätt. Norden har de senaste 70 åren formats av sitt gränsöverskridande samarbete. Den fria rörligheten har varit en av grundbultarna i det nordiska samarbetet, den har också skapat ett ekonomiskt välstånd för Åland som gränsregion mellan Sverige och Finland.

Den åländska ekonomin som är beroende av turism och resande har drabbats hårdare av coronapandemin än många andra. Enligt Karlström förväntas Ålands BNP minska med 16 procent och arbetslöshetssiffrorna är rekordhöga.

På ett personligt plan har många av oss dessutom familj och vänner väster om Märket, människor som vi längtar efter att få träffa.

Att Åland som gränsområde med stort personligt och ekonomiskt utbyte med Sverige lider just nu är uppenbart för alla.

Det finns ett mått av coronatrötthet, av förklarliga skäl. Åland har haft relativt få fall och vi kan röra oss nästan som vanligt, så länge vi håller oss hemma på Åland. Å andra sidan har de ekonomiska konsekvenserna blivit stora.

Det är därför inte konstigt att man från landskapsregeringen nu vill lätta på gränsrestriktionerna.

Men det är värt att påminna om vad gränsrestriktionerna innebär. Sverige har inte stängt gränsen till Finland, och finländare får alltid resa hem igen. Gränsen till Sverige är alltså i praktiken inte stängd för oss, förutom att vi bör hålla oss i karantän efter hemkomsten. Även om gränserna skulle öppnas så försvinner inte smittspridningen, knappast heller rekommendationerna om karantän.

Frågan är vilka effekter en gränsöppning skulle ha på vår ekonomi. Skulle människor börja åka på kryssningar som förr? Skulle turisterna komma tillbaka redan nu?  I dag får man resa till Finland från Sverige om man har giltiga skäl. Att ett öppnande av gränserna skulle öka nöjesresandet i tillräckligt stor utsträckning för att likna normalläget är osannolikt.

EU:s smittskyddsmyndighet meddelade i fredags att spridningen är ”mycket oroväckande” i 23 medlemsländer. I bara fyra: Finland, Estland, Cypern och Grekland är spridningen under kontroll.

I förra veckan uppmanade den svenska statsepidemiologen Anders Tegnell svenskarna att fira jul i små konstellationer för att minska smittspridningen.

Faktum är att det nordiska samarbetet knakade i fogarna rejält när coronapandemin blev verklighet i våras. Det gjorde i och för sig andra internationella samarbeten också. Inte bara i Norden, utan i så gott som alla länder, retirerade regeringar till sina egna yttre gränser.

Det som Karlström och Thörnroos efterlyser borde ha diskuterats långt tidigare. Det borde ha funnits en större samordning redan före pandemin för att underlätta det nordiska samarbetet. Hade länderna valt en liknande strategi, hade man gått inför liknande metoder att minska viruset gemensamt hade rörligheten kanske inte varit så begränsad. Så blev det inte nu, och någon ljusning på just den horisonten är svår att se för tillfället.

Landskapsregeringens ord för ett integrerat Norden är berömvärda, om Åland kan gå i bräschen för en större samordning inför liknande situationer i framtiden så är det väldigt positivt.

Men att öppna gränserna nu ser inte ut att vara aktuellt, och om det hade skett så är frågan vilken påverkan det hade haft. En gränsöppning skulle inte vrida tillbaka tiden ett år, oavsett hur gärna vi skulle önska det. En gränsöppning är ingen mirakelkur.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp