Öppna bolagen för insyn
Utan insyn växer risken för mygel och otillåtna genvägar.
Det visar Nyans granskning av en upphandling utförd av landskaps- och kommunägda Åda, vilket bör besinnas av landskapsregeringen.
Som tidigare påtalats på denna sida har landets justitieminister Anna-Maja Henriksson nyligen konstaterat, att risken för korruption ökar när lagar förhindrar insyn i offentlig verksamhet. Detta borde vara självklart för alla. Nya Åland hoppas att det även är det för landskapsregeringen, som just nu reviderar offentlighetslagen och har att ta ställning till frågan om offentligt ägda bolag.
Som varnande exempel kan man ta vad som just nu framkommer i fallet med det offentliga Ålands it-bolag Åda och företaget Pedago Interaktiv Ab.
En snabb rekapitulation: Åda är offentligt ägt men driver sin verksamhet i bolagsform. Detta gör att Ådas verksamhet inte lyder under offentlighetslagstiftningen. Det KAN finnas goda skäl till detta. Denna tidning känner dock inte till dem.
Vad som däremot är tydligt för alla är nackdelarna. Som i fallet med Ådas upphandling av ett nytt datasystem, med en del för löner och en del för personaladministration.
Med anledning av denna kommande upphandling förde Åda under tolv månaders tid en konkurrensutsatt diskussion med två leverantörer om detaljerna kring vad man behövde och förväntade sig av dessa två integrerade system. Det ena företaget, Pedago Ab, drog sig sedan ur: man bedömde det som att Ådas alla krav skulle vara omöjliga att uppfylla. Det andra företaget fick jobbet. Året var 2016.
Pedago fick så småningom information som tydde på att Åda i efterhand ändrat på sina krav. Det skulle ha varit ett brott mot upphandlingslagen: offentliga upphandlingar ska ju vara lika för alla. Pedago begärde därför ut handlingarna kring upphandlingen. Det var nu nackdelarna med Ådas bolagskonstruktion började framgå.
Åda inte bara vägrade att lämna ut handlingarna. Man vägrade också att ens fatta ett formellt beslut om att inte lämna ut handlingarna.
Detta betydde att Pedago inte kunde överklaga Ådas vägran. Utan beslut kan man juridiskt inte besvära sig, konstaterade Ålands förvaltningsdomstol. Domstolen föreslog istället att Pedago måtte väcka en så kallad förvaltningsklagan hos landskapsregeringen. Domstolen rådde alltså Pedago att gå till Ådas ägare och be dem skrämma liv i sitt trilskande bolag. Så att Åda skulle vara tvunget att vägra skriftligen. Så att detta beslut skulle gå att överklaga.
Hur det lär gå med den saken är oklart. Landskapsregeringens jurist Mikaela Slotte har i samtal med Nyan förklarat att förvaltningsklagan inte existerar som institut på Åland. Hon menar också att landskapsregeringens eventuella beslut i frågan inte går att överklaga. Hon förbereder just nu ett utlåtande till JO, där saken för tillfället ligger.
Hur det än går kan man konstatera: hoppsan vad krångligt det blev när offentlighetslagen inte gäller offentligt ägda företag.
Under tiden fick Pedago ut en del av handlingarna på andra vägar. Av dem framgick att konkurrenten som fått jobbet bara kunnat leverera halva beställningen. Den andra halvan struntade man i. Det borde innebära att Pedagos misstankar stämde. Avtalet ändrades i efterhand. Upphandlingen borde tas om. Det borde inte ha tagit tre år för detta att uppdagas.
En annan obehagligare sak som tycks framkomma i handlingarna är att Ådas styrelseordförande lämnat felaktiga uppgifter till Nya Åland i somras. I en intervju påstod ordförande att datasystemets saknade del visserligen var försenad, men var på väg enligt en tidplan.
Handlingarna visar dock att Åda redan ett år tidigare skrotat idén med den saknade delen helt och hållet.
Förhalande , mörkläggande och vilseledande: misstankar som undergräver tilltron till myndigheter och sålunda hela demokratin. Detta tycks vara priset för att de offentligtägda lekstugorna ska få fortsätta att ha dörrarna låsta inifrån.
Nya Åland hoppas att den nu pågående åländska revisionen av offentlighetslagen beaktar detta och fattar samma principbeslut som Sverige gjort: det som alla äger, ska alla ha insyn i.
