Öppen debatt om finskan på Åland
En intressant debatt har följt Hbl-kolumnisten Mikael Sjövalls inlägg i Hufuvdstadsbladet om den enligt hans mening bedrövliga situationen för de finskspråkiga på Åland.
I torsdagens Hbl går talman Britt Lundberg i svaromål, och beskriver sakligt och balanserat den historiska kontexten och dagsläget på Åland som ett multikulturellt och flerspråkigt samhälle.
De flesta av oss som bor här känner inte igen Mikael Sjövalls beskrivning av Åland som ett språkrasistiskt och instängt samhälle. Några gör det säkert, de som blivit illa bemötta, som blivit tillsagda att hålla tyst eller prata svenska, som förbjudits använda sina kunskaper i finska av princip. Sådant händer.
Motsvarande händer i Finland, gentemot svenskspråkiga.
Åland självstyrelse och språkskydd är fantastiska skapelser, väl värda att berätta om i omvärlden, även om det nog aldrig går till så som Mikael Sjövall beskriver det i sin grovt tillyxade kritik. När Ålands fredsinstitut tar emot delegationer från världens konflikthärdar bemöts de med ödmjukhet och erbjuds kunskap och utrymme för diskussion, inte ett självgott färdigt nedladdningsbart paket självstyrelse.
Det betyder inte att allt på Åland är som det ska. Det går inte att komma undan paradoxen att vi på Åland för att skydda svenskan som minoritetsspråk väljer att inte låtsas om eller till och med motarbeta vår egen största språkminoritet. Det finns tillfällen då man både från myndighetshåll och i samhället kunde vara mer generös och mer vidsynt än vad som är fallet.
Allt detta har diskuterats högljutt och ingående i årtionde efter årtionde. Därför känns det närapå fånigt att som Sjövall påstå att ingen på rikshåll vågar ta upp den.
Har vi ens pratat om annat än språkfrågan?
Balansen mellan princip och praktik är aldrig lätt när det gäller människor och lagar, men något hets eller hysteri eller något extremt språkrace står inte att finna på Mariehamns gator. Vad som finns är enstaka händelser som med sedvanlig åländsk mediagrundlighet luftas och vädras ur alla tänkbara aspekter och kanske framstår som mera utbredda än de egentligen är.
Mera Ålands-exempel behövs det, inte mindre. Kom hit och kolla Mikael. Världens ser annorlunda ut utanför Helsingfors.
