DELA

Ömsen-arkitekter får välbehövlig konkurrens

Det planerade centrumbygget i Ömsens regi skapar debatt – och väl så. Ett nytt förslag väcker frågor om både lokal materialanvändning och rivningsbehov.
Varför inte ta chansen att ax-märka ett helt kvarter?

”Ett verkligt modernt centrum”. Det är motförslaget från arkitekten Johanna Wickström till Ömsens centrumplaner. Med utgångspunkt i hållbarhet, som var ett sparsamt använt ord när Ömsens anlitade arkitekter A1k förevisade sina planer i februari, har Wickström tagit fram ett förslag som inte bara tar i beaktande ekologiska aspekter, utan också har en lokal förankring i användningen av åländska träprodukter. Hon kallar det kvarteret ”Alfrida”.

Ömsens planerade bygge är välbehövligt och det är roligt att det finns aktörer som vill satsa på den ganska så trötta stadskärnan. Men den 60 miljoners vision som arkitektbyrån A1K presenterade i vintras lämnade en del att önska ur renodlat hållbarhetsperspektiv. Och med tanke på den tid vi befinner oss i nu måste vi tänka steget längre, bortom tekniska energiorienterade lösningar, till helhetsanpassad design.

Här föreslår Wickström principer som Cradle to Cradle (där man tar i beaktande resursanvändning genom hela livscykeln och försöker eliminera avfall) som kunde guida processen och uppmanar till samråd med lokalbefolkningen för att hitta en modell som uppfyller flera behov och önskemål.

Det har varit många diskussioner huruvida Boreniuska huset ska bevaras eller inte och debatten har fokuserat på skyddsvärde alternativt utseende. Men få har lyft upp vikten av att spara på materialresurser genom att renovera istället för att riva.

Det har allt för länge pågått en rivningsvurm på Åland, där omoderna, men funktionella, hus, kök byggnader raserats till grunden med enorma mängder avfall som resultat. Här finns en möjlighet att visa på andra sätt att inkorporera till synes utdaterade fastigheter, där man tar tillvara istället för river.

Att döpa kvarteret till Alfrida och använda de fallna träd som fortfarande belamrar de åländska skogarna är ett smart drag. Det drar dels nytta av en lokal produkt som det just nu finns ett överflöd av och dels så pekar det på potentialen av virke i storskalig användning.

Allt fler pratar om träets återkomst i byggbranchen och senast i Nya Åland 2 maj talar experterna Jonas Lindvik och Arne Nieland sig varma om det robusta naturmaterialet. Med en organisk stomme får man bättre inomhusklimat och den arkitektoniska friheten kan till och med vara större då man bygger i trä.

För att inte tala om den koldioxid-sparande effekten av att använda lokalt timmer. Användningen av betong står för 3-4 procent av de globala utsläppen och består av en ändlig resurs: sand, medans träd binder koldioxid och kan med rätt skötsel vara ett oändligt material.

Korslimmade träbalkar, som Wickström föreslår, har dykt upp som en intressant lösning för gedigna flervåningsbyggen internationellt och kunde till och med vara starten för en nyskapande industri på Åland.

Här finns potentialen att ax-märka ett helt kvarter. ”Det står ”Åland” på alla lokala varor i matbutiken, men inte på husen”, sade Johan Mörn i en artikel i Nya Åland 22 mars. Joakim Blom, vd för Ålands skogsindustrier, efterlyser i samma artikel fler symbolbyggnader i trä. Den nya, fräscha stadsdelen kunde bli en sådan, inte enbart på grund av basen i en lokal produkt utan också i design och återbruk.

Summa summarum finns det utrymme för mer diskussioner kring den nya stadsdelen som planeras stå klar inom de närmaste fyra, fem åren. Här finns en unik chans att tänka innovativt, inkluderande och hållbart.

Hoppas att Ömsen antar utmaningen och kikar även på andra förslag som kommer hela Åland till gagn.