DELA

Om någon skall skjutas, så inte är det budbäraren

Senhöstens heta samtalsämne heter Skarven. Det har gällt allt mellan himmel och jord, det har varit sakligheter och uppenbart grova osakligheter.
När nu saker och ting håller på att lugna ner sig – kanske – så tycker en och annan att allt är mediernas fel.
När lagtinget i veckan debatterade tilläggsbudgeten så handlade det rätt mycket om just Skarven. Inte längre så mycket vem som har gjort vad utan hur man skall få färjan i trafik så fort som möjligt.
Den tid som har gått från det färjan kom hem från varvet i Klaipeda har varit tung för många inblandade. Framförallt de som övervakade arbetena på varvet har drabbats. I lagtinget ansåg ledamoten Torsten Sundblom (Lib) från Föglö att medierna bär skulden.
Oemotsagd fick han inte stå. Camilla Gunell (S) påpekade att landskapsregeringen har bidragit till dramatiken och Roger Jansson (FS) ansåg att Sundblom skällde vid fel träd. Det är spektakulär information från landskapsregeringens sida som ligger bakom spekulationerna, sade Jansson.

Som förespråkare för ett av medierna kan man inte låta bli att hålla med Gunell och Jansson, betydligt mer än med Sundblom. Men man kan kanske se saker ur olika vinklar.
Att folk spekulerar, att de har åsikter som kanske är helt galna (”skrothög”, ”kommer aldrig i trafik”, ”man skulle ha använt pengarna till det och det istället”) kan ingen hindra. Men Sundblom har självfallet rätt i att medierna inte behöver publicera allt som sägs och skrivs. Nya Åland satte stopp för anonyma Skarven-inlägg när det visade sig att debatten höll på att spåra ur.
Men en tidning kan inte gärna låta bli att skriva om det som hände – att projektchefen låstes ut från sitt rum och inte fick tala med medierna. Att nya trafikministern tillsatte en utomstående utredning för att veta vilka spekulationer som eventuellt stämde och vilka som inte gjorde det.
Det vi tydligen aldrig får veta är varför hon inte litade på projektchefen. Det hade ju varit enkelt att fråga den eller de som fanns på plats när färjan byggdes.

Sådant kan massmedier inte blunda för. Att den soppa som utreddes inför ögonen på oss alla – eller kanske den tillreddes – stänkte omkring sig kan man inte skylla medierna för. Det finns ingredienser som göms i utredningar, som tar lång tid på sig. I hopp om att vi skall glömma?
En sådan är hur det inbyggda bildäcket kom till. Är det sannolikt att en tjänsteman helt på egen hand kan fatta beslut om en tillbyggnad, som kostar 242.000 euro? Att en tjänsteman tror sig kunna fatta beslut i en sådan fråga?
Förra trafikministern Runar Karlsson (C) minns inte, men tror inte att han har godkänt beställningen. Så vem? Det gjordes i september 2007, alltså under den förra landskapsregeringens tid.

Skarven skall i trafik snarast, allt annat är otänkbart. De fel som har uppdagats verkar inte vara av den omfattningen att de skulle hindra färjan att gå i trafik. Däremot skall de självfallet åtgärdas oberoende av vem som bär skulden till dem.
Och oberoende hur felen/bristerna har uppkommit skall allt åtgärdas på effektivast möjliga sätt. Nu får man till en del känslan av att saker och ting får dra ut på tiden för att alla som fortfarande har en slev i soppgrytan skall kunna vara absolut säkra på att det framöver inte skall gå att klandra någonting.
Tröghet och överdriven försiktighet behöver inte heller vara den bästa lösningen.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax