Om abortmotståndarna vinner
Amerikanska kvinnors rätt till abort är mer hotad än någonsin. Det är i förlängningen en fara för kvinnors rättigheter överallt – och kanske även för den amerikanska demokratin.
Man ska inte vara alarmistisk i onödan. Men aborträtten i USA, enligt gällande lag en rättighet för havande kvinnor fram tills fostrets oberoende livsduglighet (enligt praxis den 23 veckan), hotas just nu på ett sätt som saknar motstycke sedan aborter legaliserades i USA i och med rättsfallet Roe v. Wade 1973.
Nyan har på ledarplats redan uppmärksammat Texas kontroversiella Plan 8-lag, som förbjuder alla aborter i delstaten efter den sjätte graviditetsveckan och vars efterlevnad obehagligt nog vilar på vanliga medborgares villighet till angiveri. Amerikanska Högsta domstolen har inte slutligt prövat dess giltighet, men faller den så sker det på grund av den okonventionella angiverikonstruktionen, snarare än på att den strider mot Roe v. Wade (som juridiskt bygger på allas rätt till privatliv och personlig frihet).
Men det stora hotet mot aborträtten är bara under uppsegling i USA. Den verkliga faran är rättsfallet Dobbs v. Jackson’s Women’s Health Organization i delstaten Mississippi, i förra veckan avhandlad i en muntlig förberedelse i HD.
Detta fall utmanar nämligen för första gången Roe v. Wade i sin helhet. Dels angriper abortmotståndarna den ”godtyckliga” gränsen på 23 veckor. Dels hävdar man att samhället 2021 är så jämställt så att kvinnors liv inte längre betungas av oönskade graviditeter – och att de därför heller inte borde tillerkännas rätten att avsluta dylika.
Man kan tycka mycket om sådana tankar. Det som rönt stor uppmärksamhet i USA är dock hur två av de nio livstidstillsatta domarna uttalat sig under den muntliga förberedelsen i fallet för en vecka sedan. Gång efter annan har de nämligen avslöjat ståndpunkter i abortfrågan som visar att de slingrat sig, lagt ut dimridåer eller farit med ren osanning under de viktiga senatsförhör som föregick deras utnämnanden och som försökt utröna deras inställning till just Roe v. Wade.
Det visar sig nu, för att sammanfatta saken kort, att de betett sig mera som politiker än som jurister. Det kan få oanade konsekvenser, för både USA och världen.
Om fallet i Mississippi – där dom troligen meddelas i maj eller juni 2022 – blir en seger för abortmotståndarna blir följderna oerhörda. Ett tjugotal delstater har redan liknande lagar färdigt förberedda och antingen raseras Roe v. Wade helt i dessa, eller så sätts abortgränserna avsevärt striktare. Amerikanska kvinnor kan få sina liv radikalt omstöpta inom ett halvår.
I ett vidare perspektiv berörs dock hela västvärlden. Abortdispyten kommer inte längre att betraktas som ett sekulariserat, förnuftigt flertals kamp mot en klick bigotta fundamentalister. En seger för Mississippi-sidan kommer att bli en revelj för alla dem som vill driva halva mänskligheten tillbaka in i den ”traditionella” kvinnorollens slaveri: Till tiden före rätten till den egna sexualiteten, före förvärvsarbetet, före studierna, före rätten till ett eget liv.
Men i USA kan följderna bli ännu värre.
För om Roe v. Wade faller kommer motståndar-sidans ramaskri att sakna motstycke. Efter republikanernas exempellöst ohederliga senatshantering av två av de tre Trumptillsatta domarna är frågan om en reform av HD en mycket torr krutdurk. Förbjuds eller försvåras aborträtten av partiska domare kommer den politiska kampen oåterkalleligen att uppsluka HD. Redan nu kräver den demokratiska vänsterflygeln att president Biden ska utnämna ytterligare sex domare (fullt möjligt), att införa tidsbegränsningar för ledamöternas tjänstgöring eller på annat vis lossa deras grepp om den yttersta dömande makten.
Och om Högsta domstolen på så vis blir samma brutalt principlösa stridsarena som den amerikanska kongressen redan utvecklats till, då kan de kommande åren bli de sista i den amerikanska demokratins historia. I mellanårsvalet 2022 väntas republikanerna återta makten över den lagstiftande kongressen, och sedan väntar en förbittrad Donald Trump på sin chans i valet 2024. Med tanke på vad som hände i efterdyningarna av det senaste presidentvalet är det befogat att fråga sig: Kommer det alls att finns ett HD kvar att hålla spärr mot opportunismen och konspirationsteorierna då?
Som sagt, man ska inte bli alarmistisk i onödan. Men mycket står på spel i USA under de närmaste månaderna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
