Nyttig prestigeförlust för Paf
Högsta domstolen konstaterar att det är uppenbart att penningtvätt av oaktsamhet har begåtts inom Paf. Men eftersom rätten inte kan fastslå vem som var ansvarig klarar sig Paf undan en fällande dom.Det är inte ett smickrande sätt att bli friad på.
Två gånger fastnade den så kallade bokföraren i Paf:s system för ansvarsfullt spelande. Paf kontaktade personen vid tre tillfällen och uttryckte oro för summorna som spelades bort. Paf gjorde en inkomstkontroll som visade att bokföraren inte hade inkomster som motsvarade dennes spelnivå.
Paf anmälde därefter bokföraren till Centralkriminalpolisen, CKP.
Här borde berättelsen ha tagit slut. Men i ytterligare nio månader spelade bokföraren på Paf, insättningarna på spelkontot var under den här tiden 580 000 euro.
Sammanlagt spelade bokföraren för över två miljoner euro, 820 000 av dem var stulna pengar, under en treårsperiod.
Paf menar i sitt försvar att man efter sin penningtvättanmälan har väntat på anvisningar från Centralkriminalpolisen och att man därför inte har vidtagit några andra åtgärder. Men Paf är skyldigt att följa penningtvättlagens bestämmelser och borde därmed ha förstått det egna mandatet att agera, enligt Högsta domstolen.
Paf döms att betala 250 000 euro i samfundsbot och en förverkandepåföljd på nästan 165 000 euro (förverkandepåföljd betyder att en part döms att betala vinningen av ett brott till staten). Men bolaget döms inte för penningtvätt av oaktsamhet, trots att HD anser det vara uppenbart att Paf har tjänat pengar på den brottsliga förskingringen.
Orsaken är verkligen inte smickrande.
Högsta domstolen konstaterar att gärningsmannen inom Paf har förblivit okänd varför ingen kan dömas för brottet. Den enda rimliga förklaringen är att ansvarsfördelningen inom Paf under den här tiden har varit så pass oklar att Centralkriminalpolisen inte klarade av att reda ut vem som var ansvarig för att förhindra penningtvätt.
Antingen är det inte smickrande för CKP eller så är det inte smickrande för Paf. Antagligen både och.
Frågan är vilka konsekvenser HD-utslaget får för Paf. För även om bolaget döms till böter så har Paf de facto nu ingen penningtvättsdom hängande över sig, vilket inte hade varit fallet om hovrättens dom hade fastslagits i sin helhet. Och Paf är sannerligen inte det enda spelbolaget som har dömts till böter. Det är en möjlighet att åtminstone i viss mån tvätta sitt rykte.
Trots en delvis friande dom är det en smäll för Paf. Det står klart att Paf har agerat felaktigt. Men hela den här resan har fört något gott med sig. För genom det här fallet har ålänningarna fått upp ögonen för hur spelvärlden fungerar. Det har blivit tydligt att vackra fraser som spelansvar inte är värda någonting om de inte efterlevs med rigorös noggrannhet.
I dag när man läser HD-domen så ter sig allting rätt självklart. Men när fallet först nystades upp fanns betydligt mindre kunskap ute i det åländska samhället. Nu kan ingen ålänning säga att vi inte vet hur det fungerar. Det åländska spelbolaget verkar också ha fångat in tidsandan och har tagit stadiga kliv i rätt riktning. Under den nuvarande ledningen har bolaget blivit mer transparent, både vad gäller sina kunders spelmönster men också vad gäller målsättningen att minska storspelarnas inverkan på resultatraden och därmed viljan att exploatera människor som inte har råd att förlora astronomiska summor på spel. Den resan hade bolaget möjligtvis gjort ändå. Men fallet med förskingraren har med all sannolikhet ökat takten mot att Paf faktiskt är på väg att bli det man alltid har påstått sig vara – ett ansvarstagande spelbolag (någonting som inte kan sägas om majoriteten av konkurrenterna).
När Paf valde att lyfta ärendet till HD pratade styrelseordförande Jan-Mikael von Schantz om att fallet kan bli prejudicerande i Finland. I den utsträckning som HD utkräver ansvar genom böter är det bra. Det ska svida att göra pengar på brottsliga handlingar oavsett om det sker avsiktligt eller inte.
I den utsträckning som Paf nu kommer undan en fällande dom för penningtvätt av oaktsamhet med blotta förskräckelsen får vi hoppas att utredningsmetoder och krav på intern dokumentation har blivit så pass mycket bättre att man inte kan undkomma ansvar genom att inte kunna fastställa vem som är ansvarig. För blir det prejudicerande att spelbolag kan undkomma fällande domar genom slarv lär det bli vilda västern på spelmarknaden.
