Nyord värda att till sig
De tradionella mediehusen ifrågasätts allt mer. Fejkade nyheter sprids snabbt genom sociala medier.
Därför har källkritik har aldrig varit viktigare än nu.
Varje år sammanställer Språkrådet och Språktidningen en nyordlista med ord som varit aktuella och ökat i användning under året som gått.
”Killgissa”, ”rekoring” och ”serieotrohet” är tre av de 38 nya orden på listan som Nya Åland publicerade i sin helhet i gårdagens tidning.
Det finns några ord där man kan urskilja en gemensam nämnare, källkritik eller avsaknaden av den. Dessa är ”alternativa fakta”, ”fejkade nyheter”, ”postfaktiskt” och ”viralgranska”.
Alternativa fakta beskrivs enligt språkrådet som ”uppgifter som presenteras som fakta trots att de står i strid med vad som kan utläsas av det informationsunderlag som finns” och fejkade nyheter är ”osanningar som sprids som sanningar i medierna”.
Postfaktiskt är synonym med ”en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta” och viralgranska är att ”källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet”.
En nätsida utan ansvarig utgivare, som inte följer de pressetiska reglerna, kan med hjälp av dagens teknik se mycket seriös ut – men skenet kan bedra. En bild eller ett videoklipp kan vara taget ur sitt sammanhang eller modifierat för att passa in i avsändarens budskap och agenda. När vi slentrianmässigt delar en text med alternativa fakta eller fejkade nyheter är vi en del av utvecklingen mot det postfaktiska samhället.
Ett postfaktiskt samhälle är en dystopi. För vetenskapen, för oss som vill ägna vår liv åt kvalitativ journalistik, men framför allt för den stora allmänheten. När faktaunderlag inte längre spelar någon roll är det svårt, för att inte säga omöjligt, att fatta riktiga beslut.
Därför måste vi alla vara våra egna viralgranskare och vara källkritiska.
USA:s president Donald Trump har gått hårt åt flera av de stora amerikanska mediebolagen. Gång på gång har han anklagat dem för att sprida fejkade nyheter. När en av världens mäktigaste män visar sådant förakt mot traditionella, etablerade medier får det en spridningseffekt som får fler än journalister att förlora nattsömnen.
Allt är inte sant bara för att det står i tidningen, lika lite som allt är sant som står på nätet. Alla pressrum publicerar någon gång något som efteråt kan bevisas vara felaktigt. Men skillnaden på fejkade nyheter och faktafel är stor. Det ena sker med vilje och agenda och det andra inte.
Hur ska man då kunna särskilja en seriös artikel från fejkade nyheter? Det är inte alltid enkelt men sunt förnuft är det allra bästa redskapet. Gå till den ursprungliga källan och granska den. Finns det en namngiven avsändare och ter den sig trovärdig? Om det är en bild kan man genom en bildsökning enkelt se om bilden är tagen ur sitt sammanhang.
Särskilt innan vi delar texter med information som kan skada andra måste vi vara extra källkritiska. Innehåller texten förtal? Har den en agenda? Är den objektiv? Hänger den ut oskyldiga? Om vi inte har svaren så är det bäst att låta bli dela-knappen.
Det är också viktigt att mediekonsumenter känner till skillnaden på opinionstexter, så som denna ledartext och nyhetsartiklar. Den ena driver opinion medan den andra bör vara skriven med objektivitet som ledstjärna.
I ett medieklimat i förändring, där källkritik inte alltid är lätt för oss vuxna, måste föräldrar och skolan se till att också barn lär att vara källkritiska. Tidningen Metros avdelning Viralgranskaren har sammanställt läromaterial för både yngre och äldre barn som är väl värda för oss alla att ta sig en titt på.
Alternativa fakta bör aldrig accepteras och ska inte få styra debatten eller ligga som underlag för beslut. För alternativa fakta är inte fakta. Punkt.
