Nu förväntas alla ta ett större ansvar
Begreppet ”eget ansvar” är svårt. Någon bokstavstolkar en rekommendation eller ett direktiv, medan andra tar förmaningar mer som ett alternativ bland andra.
Den här sommaren blir en prövningens tid, för när samhället nu öppnar behöver var och en ta eget ansvar för att inte sprida smitta.
När Finlands regering och president beslutade om undantagsförhållandet i mars hade medborgarna inget alternativ. Det var en order från högsta ort med särskilda regler för olika grupper: skolelever, äldre, personer i riskgrupper och så vidare. Även om mycket varit oklart och kaotiskt handlade allt om att platta till kurvan och hindra smittspridning.
När samhället nu öppnar restauranger, bibliotek, idrottsanläggningar och mycket annat – förvisso med många förbehåll och förhållningsregler – prövas det egna ansvaret på ett helt annat sätt. Undantagsförhållandet råder fortfarande, men det finns större friheter. Nu blir det mer upp till var och en att avgöra vad som är lämpligt, rätt eller fel att göra. Det gör också att vikten av god hand- och hosthygien nu är viktigare än någonsin tidigare.
Att de strängaste reglerna luckras upp betyder nämligen inte att faran är över, verkligen inte. Det nya coronaviruset härjar fortfarande i olika delar av världen och när kontakterna mellan människorna blir fler ökar sannolikheten att smittan sprids. Skillnaden mot situationen i mars är att det i dag finns mer kunskap om viruset, att det finns större test- och vårdkapacitet och att det förstås är orimligt att hålla samhället nerstängt tills viruset är utrotat – eftersom det högst antagligen inte ens är möjligt. Det nya coronaviruset är något vi måste lära oss leva med.
Enligt EU:s smittskyddsmyndighet, rapporterar Yle på måndagen, kommer det knappast uppstå flockimmunitet någonstans ens till hösten 2021. För flockimmunitet krävs att 60 procent av alla människor har smittats.
Forskningen om vaccin pågår, men det kan också ta sin tid. Samtidigt, ju mer forskarna lär sig om det här specifika viruset, desto bättre vårdmetoder och mediciner tas fram för att lindra sjukdomen.
Det här betyder att var och en måste ta ett stort eget ansvar. Det är okej att – och kanske ska vi till och med uppmanas till det av samhällsekonomiska skäl – gå ut och äta på restaurang. När vi väl sitter vid restaurangbordet är det väsentligt att hålla avstånd till andra restaurangsällskap och visa respekt.
Även om man själv helt säkert vet att man är frisk och att den lilla hostningen enbart beror på knäckebrödssmulor som fastnat i halsen ska man ändå hosta i armvecket, för att visa respekt och omtanke om sina medmänniskor. Att agera ansvarsfullt är förtroendeingivande och tryggare för alla.
Eget ansvar betyder ändå inte att varje individ ska lägga sig i andras beteende. Att ifrågasätta varför andra kunder handlar i matbutiken utgående från vilken registerskylt kunden har på sin bil, är att gå över den gränsen. Att hota eller skälla på sina medmänniskor är, precis som det alltid varit, otrevligt och icke-önskat. Det räcker ofta med en tillsägelse i vänlig ton om någon inte håller avstånd.
De senaste veckorna har det till Nya Åland kommit otaliga tips och iakttagelser om situationer där folk gått över gränsen och många har haft en hätsk ton i sociala medier. Det är inte bara otrevligt, den kan också skrämma folk från att söka vård för coronasymtom, något ÅHS direktör Jeanette Pajunen varnat för. Hätskheten får alltså direkt motsatt verkan. Det är väsentligt att den som visar symtom kan och vågar söka vård.
Eget ansvar sträcker sig till den egna personen och till dem man har ansvar för, exempelvis sina minderåriga barn. Tvätta händerna, håll distansen och kom ihåg god hosthygien. Att agera smittskyddspolis på eget bevåg hör inte till ”eget ansvar”.
