Nu får vi hoppas att skeptikerna har fel
Det blir ett nytt vårdinformationssystem. Nu får vi bara hålla tummarna för att det blir bra.
Lagtingsdebatten om VIS har varit lite som en resa till landet tvärt emot. Uttalade marknadsliberaler tycker att konkurrens är underordnat. Den som anser sig stå längst till vänster i parlamentet har jagat ”marknadsmässiga” prisjämförelser så pass intensivt att frågan har lyfts om det kan vara ett brott mot upphandlingsreglerna. Politiker som ingick i den förra regeringen är kritiska till upphandlingen trots att de ägde frågan i fyra år (varför avbröt inte regeringen Thörnroos upphandlingen för tre år sedan när bristen på konkurrens blev uppenbar?).
Det enda man tycks kunna lita på är att Obunden samling står stadigt. Partiet är sin vana trogen emot.
När lagtinget röstade ja till VIS-pengarna hade debatten pågått i över 13 timmar. Räknar man om det till arbetstid har drygt 500 timmar gått åt. Obunden samling, Veronica Thörnroos, Alfons Röblom (HI) och Mogens Lindén (S) röstade nej till budgetförslaget. Resten röstade ja (två frånvarande) vilket tyder på att ingen bytte åsikt efter 13 timmar i plenisalen. Men det var inte någon självklarhet.
Finans- och näringsutskottets betänkande vittnar om hur svår frågan har varit för lagtinget. Att ett lagtingsutskott är så pass kritiskt, och faktiskt argumenterade för att säga nej, till ett budgetförslag från den politiska majoriteten är mycket ovanligt. Frågan är hur regeringssamarbetet hade klarat en ny fadäs i lagtinget.
Upphandlingen har med rätta fått kritik. Mest kretsar den kring bristen på konkurrens. Att bara en aktör lämnade in anbud gör det omöjligt att veta om vi betalar ett överpris. Att pengar ur EU:s återhämtningsfond kopplas samman med systemupphandlingen har också kritiserats häftigt. Ändå har EU-pengarna fortsättningsvis använts som argument för att inte avbryta processen. Ja-sägarna gör bedömningen att alternativet – avbryta upphandlingen och börja om – är sämre. Med den information som nått offentligheten är det svårt att hänga med i resonemanget.
Sanningen är att ingen vet. Vi vet inte om priset är konkurrenskraftigt. Vi vet inte hur det hade sett ut om fem aktörer hade varit med längre i processen. Vi vet inte heller vad som skulle hända om man började om.
Att flera lagtingsledamöter i debatten har uttryckt tvivel är ett sundhetstecken. Det finns inget lättare än att vara tvärsäker, speciellt om sådant som inte går att kontrollera.
Däremot är det märkligt att använda sig av tvivlen för att argumentera för upphandlingen. Det är nämligen omöjligt att bemöta frågan ”vad händer om vi inte tar det här projektet” på ett vettigt sätt.
Förhoppningsvis (och troligtvis) har ett mer utförligt utredningsarbete gjorts i kulisserna för att försäkra sig om att inget reapris finns runt hörnet. Skulle det finnas ytterligare information som förklarar slutsatserna så borde lagtinget och landskapsregering berätta det – åtminstone så mycket att en del frågetecken rätas ut.
Med 20-8 vann budgetförslaget understöd. Lagtinget beviljar pengar så att ÅHS kan köpa ett vårdinformationssystem av Cambio. Nu får vi bara hoppas att skeptikerna har fel.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
