Naturen kan spara oss både hälsa och pengar
120 minuter i naturen. Det är tillräckligt för att uppleva förhöjt välmående. Så kallad naturterapi blir allt mer intressant i behandlingen av stress och mental ohälsa.
Här sitter ålänningarna på en guldgruva som borde nyttjas bättre.
I den senaste åländska folkhälsorapporten framkommer att olika former av psykisk ohälsa ökar speciellt bland ungdomar. Stress och stressrelaterade sjukdomar är ständigt på tapeten, både i skola och yrkesliv.
Den moderna människan verkar på många sätt inte må bra mentalt. Det finns förstås flera faktorer som spelar in, men många forskare pekar på att brist på friluftsliv kan vara en bidragande orsak.
Vi tillbringar allt mer tid i gråa stadsmiljöer. För tillfället bor drygt 70 procent av den europeiska befolkningen i urbana områden. 2050 kommer siffran vara uppe i 80 procent och illavarslande forskning visar att stadsbor har en 20 procentig högre risk att lida av ångestrelaterade sjukdomar. Att designa gröna landskap i urbana områden blir allt viktigare ju tydligare forskningen visar hur bra vi mår av natur.
Med den ökande mängden kontorsjobb och introduceringen av skärmar i olika former har vistelse utomhus minskat drastiskt. Författaren Richard Louv som skrivit boken ”Det sista barnet i skogen” har myntat begreppet ”natur-brist”-syndrom då han beskriver allvaret i att speciellt barn allt mer fjärmas från utomhusliv.
Forskare vid Barcelonas institut för global hälsa har studerat drygt 3 600 individer runtom i Europa och funnit ett samband mellan brist på naturupplevelser som barn och en sämre mental hälsa som vuxen.
De är inte de enda att uppmärksamma kopplingen mellan gröna ytor och välmående.
The Wildlife Trust i Storbritannien har gått ut med rekommendationen att läkare borde ordinera naturupplevelser. Man skulle inte bara förbättra människors hälsa, utan också spara pengar menar de.
För psykisk ohälsa kostar. Inte bara rent mentalt för den egna individen, utan också för samhället. Psykiska störningar är idag den vanligaste grunden för beviljande av sjukdagpenning i Finland.
Den psykiska ohälsan ökar och var åttonde kvinna och nästan var tionde man i Finland har allvarliga symtom på depression.
Man ska vara försiktig med att trivialisera allvarlig psykisk ohälsa genom allmännyttiga råd. Varje fall är unikt och bör behandlas som sådant med de verktyg som finns tillgängliga. Men som förebyggande och symptomlindrande åtgärd har så kallad ”naturterapi” gång på gång visat resultat.
Naturmiljöer sänker hormonstressnivåer, förbättrar immunsystemet, lättar ångest och höjer humöret. I Japan kallar man terapiformen för ”skogsbad”, där man både individuellt och i grupp tar sig ut i det gröna.
”Det är inte motion, inte hiking, inte jogging. Det är helt enkelt att vara i naturen, att känna in den med alla sina sinnen, genom syn, smak, doft och vidröring”, skriver författaren och doktorn Qing Li i Time Magazine.
Forskare har spekulerat i varför naturen är så välgörande. Forskaren Craig Andersson på universitet i Berkeley tror det kan bero på vördnad, en känsla av att häpnas över något som är vackert eller storslaget. Det sätter våra egna liv, och problem, i perspektiv.
”Vår forskning visar att det inte behöver vara extravaganta eller extraordinära upplevelser (…) genom att ta några minuter att njuta av blommorna eller en solnedgång i ditt dagliga liv så kan du förbättra ditt välmående”, säger han.
Men hur mycket behövs för att se en effekt?
Två timmar i veckan. Det konstaterar det Europeiska centret för miljö och mänsklig hälsa vid Exeter universitet. De har studerat 20 000 människor och slagit fast den magiska tidsgränsen. De som tillbringade mer än två timmar veckovis i gröna miljöer rapporterade bättre hälsa och välmående än de som inte gjorde det. Två timmar var minimigränsen för att uppnå resultat.
Två timmar i veckan känns som ett realistiskt mål. Speciellt när den åländska naturen ligger så inbjudande och nära till hands. Det är något både skolor, företag, sjukvård – och inte minst vi som individer – borde dra mer nytta av för att både förebygga och lindra den epidemi av mental ohälsa samhället plågas av.
