Politik är lättare när insatserna är låga. Men i tuffa tider gäller det att visa sina rätta färger, till exempel genom att föreslå en landskapsskatt.
Malta är det europeiska land med flest politiker per capita: 14,3 parlamentsledamöter per 100 000 invånare, enligt statistiktjänsten Statista.com. Uträknat på 100 000 invånare är den motsvarande åländska siffran (om vi var ett riktigt land) 90 ledamöter per capita. Då räknas inte kommunpolitiker in i mixen, men med den kommunala strukturen och alla samarbeten måste Åland rankas som ett av världens i särklass mest politikertäta områden.
Politiker har vi alltså gott om, men det är inte alltid politiken betyder så värst mycket på landskapsnivå. Orsaken är att vi bara äger halva det politiska utrymmet som vanligtvis definierar offentlig sektor: vi styr över utgifterna medan inkomsterna på landskapsnivå är rikets sak.
Det är klart att det finns olika synsätt på hur pengarna ska fördelas. Och därför finns konfliktytor mellan politiker och partier. Ska skärgårdstrafiken se ut på ett sätt eller ett annat? Ska offentliga pengar gå till att möjliggöra vindmöllor? Listan kan göras hur lång som helst. Men det är samma summa pengar. Oavsett om man är gammal kommunist eller mörkblå i själen får man samma peng att spendera.
Det sägs förstås att det går att påverka storleken på summan genom näringslivssatsningar och genom att få fler skattebetalare. Åland får ju tillbaka de pengar vi genererar till statskassan. Men vi kan inte nämnvärt göra något åt intäkterna, förutom en toppenbra näringslivspolitik eller att se till att ålänningarna blir fler (något som nu har direkt effekt på den så kallade klumpsumman). Så har det i alla fall låtit hittills.
Men nu har Socialdemokraterna öppnat en ny väg. Lite försiktigt har infrastrukturminister Camilla Gunell (S) i en insändare föreslagit en så kallad landskapsskatt för att behålla dagens servicenivåer. Det var många som omedelbart ogillade förslaget. Tidningen Ålands ledarsida förfasades och menar att nedskärningarna ju knappt har börjat. Moderaterna och regeringskompisen Centern tror inte på mera skatter.
Och visst. Det finns säkerligen stora summor pengar att spara på att jobba annorlunda och därmed mer kostnadseffektivt. Problemet är bara att man ju inte har lyckats med det särskilt väl hittills. Tror man faktiskt att det kommer att lyckas nu?
ÅHS är ett bra exempel. Organisationen har historiskt sett sparat enligt önskemål, men växer ändå. Förändring är jobbigt och tar tid, speciellt i en stor organisation vars mest värdefulla resurs är människorna som jobbar där. Då kanske inte en chockdoktrin är att föredra för bästa möjliga resultat.
Det är för tidigt att ta ställning till om landskapsskatt är ett vettigt instrument. Det kostar förstås att införa den. Så en första fråga är hur mycket man faktiskt kan räkna in som plus i kassan – eller snarare hur hög en sådan skatt skulle behöva vara för att faktiskt göra skillnad.
Men förslaget erbjuder ett alternativ som är nyttigt för ålänningarna. Om pengarna inte räcker till dagens välfärdsnivåer: vill vi skära i nivåerna eller betala mera?
Att ta med ett förslag om landskapsskatt och ställa den i relation till en viss verksamhet gör politiken mer aktuell, det höjer insatserna och förtjänar en hederlig debatt.
Just den här frågan är med i månadens Åland Gallup. Gå in och säg vad du tycker om saken.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
