DELA

När Harry J kör solo står Centern och gapar

Han hänger där som en lös tand i Center-munnen, partiets ordförande Harry Jansson.
Inte vet man vad han ska tugga till om, inte vet man om han ska lossna eller hänga kvar, och inte vet man vad resten av garnityret i lagtinget tycker om honom.
Måndagens utspel inför stundande LBU-debatt var en solokörning av Harry Jansson och lagtingsman Runar Karlsson, som enligt uppgift varit mycket nära att lämna partiet redan tidigare, på grund av regeringens linje om jordbruksstöden.
Centerns partistyrelse, som företräder fotfolket i partiet och leds av Harry Jansson, drog utan att blinka ner byxorna på sin egen finansminister Roger Nordlund, regeringen som helhet och näringsministern i sin egen regering, Fredrik Karlström (MSÅ), fem före presentationen av det program som Centern själva varit med och utformat.
Och, får man säga, där betydande förändringar gjorts för att möta jordbruksnäringens krav och intressen.

Varför gjorde han det, Harry Jansson? Själv kallar han sig med ett brett leende bara en budbärare. Av sanningen, får man förmoda, att det åländska jordbruket inte överlever det förslag som kompromissats fram.
Runar Karlsson hävdar i talarstolen att det är 500 000 euro per år som fattas, fram till 2020, som argument för att detta är nålpengar som landskapet borde ha råd med för att rädda en hel näring.
Nåväl. Om det åländska jordbruket står och faller med 500 000 euro i året, då är det inte mycket att bygga en framtid på ändå, kunde man kontra.

Å andra sidan, vilket ju är själva poängen med debatten och med programmet, och med regeringens försök att jämka ihop olika viljor i ett fungerande program, är det åländska jordbruket och förädlingsindustrierna kring den, ytterligt viktiga för landskapet. Det är mat, det är jobb, det är landskapsbild, kulturmiljöer och människor som står på spel. Det är helt rimligt att våra politiker ska svettas och anstränga sig.

Frågan är om det verkligen är omtanken om det åländska jordbruket som driver partiordföranden, eller om det är omtanken om Harry Janssons politiska karriär.
De flesta partiordförande strävar till att hålla samman sitt parti, att överbrygga klyftan mellan medlemmarnas och fotfolkets önskemål och realpolitisk verklighet. Harry Jansson driver opposition mot de folkvalda i sitt eget parti.
Vem tjänar på det? Inte är det jordbrukarna, men kanske Harry Jansson.

Om regeringen faller på denna fråga (vilket just nu ändå förefaller osannolikt), står stora, nybildade Moderat samling och bara skrapar med klövarna för att få leda en regeringsbildning. Då hamnar Centern utanför regeringsmakten, och inte ens de kompromisser man nu hamrat fram är säkra.
Mitt i händelsernas centrum står lantrådet Camilla Gunell (S), som i måndags manade till besinning, till konkret och konstruktiv debatt, som lovade att alla remissvar ska läsas noga, och som har en grannlaga uppgift att än en gång lappa ihop en regering som blir allt bräckligare för varje gång Harry Jansson kör solo.

Om något så är detta Centerns problem. Ska man regera så går det inte an att den som leder partiet har en annan agenda än lagtingsgruppen och partiets ministrar.
Bestäm er.

nina.fellman@nyan.ax