Några enkla råd i matsvinnets tid
Varje år kastar EU-medborgare en femtedel av sin mat – 88 miljoner ton – i soptunnan. I reda pengar handlar det om 143 miljarder euro till spillo. För hushållen ett vettlöst slöseri, för planeten en katastrof.
I går inleddes Matsvinnsveckan, en kampanj som anordnas av tidningen Kuluttaja sedan 2013. Det är en mycket viktig vecka för den som vill spara pengar, äta gott och bromsa takten i klimatkatastrofen.
Det vill säga: en mycket viktig vecka för alla.
Låt oss börja med lite deprimerande fakta. Varje år används en tredjedel av världens åkermark till att producera mat som i slutändan lämnas oanvänd. Den bortkastade maten kunde föda två miljarder människor till.
I Europa kastar vi per capita bort 173 kilo käk om året – 88 miljoner ton inalles, till ett värde av hisnande 143 miljarder euro.
Och det är vi, hushållen, som är de stora bovarna. I Finland slänger hushållen över 100 miljoner kilo mat varje år, i genomsnitt 20–25 kilo mat per person, värde cirka hundra euro för var och en av oss. Den totala matförlusten i Finland uppgår till runt 360 miljoner kilo, av vilka hushållen står för mer än en tredjedel.
Varför i herrans namn kastar vi bort så mycket mat?
För det handlar ju inte bara om pengar. Ungefär en tredjedel av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser kommer från livsmedel.
Några råd för att mildra trycket på klotet och den egna plånboken, inspirerade av Matsvinnsveckan.
En del handlar om stress och dåliga matvanor. Vi hinner eller ids inte laga mat utan köper mer eller mindre färdiglagat. Inget ont i det kanske, för den som har kort om tid, men vi respekterar inte den frysta lasagnen lika mycket som den vi lagat själva och slänger den lättare. Avsätt tid för matlagning – det blir godare och ger inte sällan tid för familjeumgänge vid sidan om.
Sedan kommer den dåliga planeringen. Hur var det, hade vi hemma eller ska jag köpa nytt för säkerhets skull? Rätt vad det är har man tre salladshuvuden bredvid de dubbla skinkförpackningarna i skåpet.
Så: Veckoplanera. Det finns inget bättre sätt att spara pengar och mildra matsvinnet än att göra upp en veckomeny. Gör sedan torsdag till en ”restdag” så slipper du alls kasta något.
Och där börjar sedan nästa problem: den överdrivna rädslan för ”för gammal” mat.
Kom ihåg att ”Bäst före” INTE betyder ”ruttnar omedelbart efter”. Även ”Sista förbrukningsdatum” är en fälla, särskilt om förpackningen är obruten. Lita på ditt lukt- och smaksinne.
Om du inte har haft tid att handla alls, försök att vara kreativ med det du har. Det mesta smakar trots allt gott om man hackar det och steker det i smör.
Nog gömmer det sig allt en burk krossade tomater i skafferiets djup? Finns det inte något användbart i frysen ändå? Och du, torrt bröd är smaskens grillat!
Även utanför hushållen finns det mycket samhället kan bli bättre på. Restaurangerna borde fundera på om man ska börja erbjuda olika storlekar på portionerna med det ”tilltugg” – potatis, ris, grönsaker – som automatiskt kommer med många rätter. Att ens bli tillfrågad kommer antagligen dessutom göra gästen bättre på att äta upp vad som sedan ligger på tallriken.
Och som restauranggäst: Äter du buffé? Snälla, kom ihåg att ögonen ofta är hungrigare än magen. Lägg upp lite i taget.
Butikerna har blivit bättre på att ta hand om sina varor. Låt gärna trenden fortsätta med ”röda varor”, med kort utgångstid. Vi tar här tillfället i akt att också uppmana konsumenterna att inte rädas de fläckiga bananerna eller de mjuka morötterna …
Matsvinnsveckan är ett förtjänstfullt initiativ. Dess lärdomar borde tillämpas varje vecka, hela året.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
