Milstolpe för självstyrelsen
Åland får ta över många nya behörigheter men utvecklingen av självstyrelsens ekonomi stampar på stället.
Fredag den 16 juni 2017. Datumet då Ålandskommitténs ordförande president Tarja Halonen överräckte slutbetänkandet om en ny självstyrelselag till Ålandsminister Anne Berner (C) har redan en självskriven plats i självstyrelsens historia.
Slutbetänkandet är över 500 sidor långt och innehåller så väl systemgenomgripande förändringar, symboliska namnförändringar som detaljförändringar. En ny lag som ska klara framtidens utmaningar bättre än den nuvarande.
Känslorna är tudelade. Som kommitténs viceordförande Gunnar Jansson säger: ingen är riktigt nöjd och ingen är riktigt missnöjd. I jämförelse med den nuvarande lagen är skillnaden märkbar, men alla högt uppsatta målsättningar från åländsk sida infrias inte.
Kommittén har utfört ett gigantiskt arbete och är värda en klapp på axeln. Den största förändringen är att det nu ska bli lättare för Åland att ta över behörighetsområden, genom att man i den nya självstyrelselagen använder sig av ett semiresidualt system. Det är självstyrelsepolitik och självstyrelsejuridik på hög nivå.
Störst är den åländska besvikelsen över att utvecklingen på det ekonomiska planet blir mindre än man hoppats. Dagens klumpsummesystem bibehålls, skattegottgörelsen skruvas till och något övertagande av personbeskattningen blir det inte i nuläget.
Åländska politiker har lagt mycket prestige på frågan om skattebehörigheten. När arbetet inleddes var den självklara målsättningen bland de åländska medlemmarna att Åland skulle få ta över beskattningsbehörigheten från och med år 2022.
Så blir det inte. All beskattningsbehörighet går visserligen att överföra till Åland men det kräver att riksdagen godkänner det.
Det primära motståndet mot att ge Ålands en utökad beskattningsbehörighet ligger hos riksrepresentanterna. Oron bottnar i en rädsla för att Åland ska bli ett skatteparadis med självstyrelse.
Snopenheten över att Åland inte får ta över beskattningsbehörigheten är förmodligen störst hos de åländska kommittémedlemmarna. Övertagandet av beskattningen är inget som i nuläget engagerat ålänningen i gemen. Det åländska näringslivet törstar inte heller efter att självstyrelsens politiker ska få bestämma över skatterna i en större utsträckning i dag.
Så innan mer beskattningsbehörighet tas över borde politikerna åtminstone klara av att övertyga ålänningarna om varför det borde göras och utreda vad det kostar.
Kommitténs betänkande är inte enigt. Sammanlagt lämnades fem åländska reservationer. Ålands framtids Axel Jonsson undertecknade inte betänkandet och Sannfinländarnas Leena Meri har lämnat in kompletterande synpunkter.
Ett enigt betänkande hade varit önskvärt eftersom det får större tyngd. Att samtliga åländska medlemmar reserverat sig på någon punkt ger ändå en tydlig signal om att kommittén inte nådde hela vägen i utvecklingen av ekonomin. Att kommitténs ytterligheter Ålands framtid och Sannfinländarna har invändningar är i sig inte överraskande utan ska snarast ses som ett spel inför väljarna.
Överräckandet var en viktig milstolpe. Men processen är långtifrån slutförd. Härnäst ska regeringen Sipilä lägga fram en proposition om ny självstyrelselag 2018.
Förhoppningen från Ålandskommitténs sida är att förslaget inte ändras. Börjar man riva upp förslaget är risken att man fastnar i en evighetskamp över detaljer. Ålandsminister Anne Berner har därför ett stort ansvar för den fortsatta processen i riket.
På Åland kan vi nu se fram emot en bredare diskussion betänkandet. Kommittémedlemmarna har hittills haft munkavle men öppnar förhoppningsvis upp arbetet nu. Då får lagen den folkliga förankringen den behöver.
