Miljörörelsen på marsch mot lagtinget
Åland ser ut att få ett miljöparti i kommande valrörelse.
Partiet har en lysande möjlighet att påverka vilka frågor som dominerar valrörelsen i höst.
Det finns dessutom goda chanser att ta åtminstone ett mandat.
På onsdag ska Hållbart initiativ presentera kandidater, sympatisörer och vilka frågor rörelsen vill driva inför höstens lagtingsval. Så mycket mer har man inte avslöjat, men det verkar nu som att Åland får ett grönt alternativ som menar allvar.
Den åländska miljörörelsen är rik på kunskap och engagemang, men har tidigare inte tagit särskilt stor plats i samhällsdebatten. De senaste åren har framtoningen ändrats, främst under ledning av intresseorganisationen Ålands Natur och Miljö som har flyttat fram positionerna och lyckats samla en folkrörelse runt frågor som rör hållbarhet och klimat.
Även om vi inte vet vem som ställer upp är det inte långsökt att tro att Ålands Natur och Miljö på något sätt är involverad i arbetet med Hållbart initiativ.
Kritiken mot den av landskapsregeringen planerade kortrutten var troligtvis ett av startskotten. Processen visade på den åländska miljörörelsens vilja att påverka stora samhällssatsningar och förmåga att mobilisera stöd.
För sitt eget förslag, snabbrutten, samlade Ålands Natur och Miljö in 2 004 namnunderskrifter. Det ser inte ut att bli någon snabbrutt, det kanske inte heller var väntat. Men att lyckas samla ihop över 2 000 namnunderskrifter är ett kvitto på att organisationen tas på allvar.
En jämförelse: för att ta sig in i lagtinget behövdes förra gången i snitt 460 röster per mandat, även om långt ifrån alla som skrev på för snabbrutten nödvändigtvis skulle rösta på ett miljöparti så skulle det troligtvis räcka med ungefär en fjärdedel av snabbruttsstödet för att få ett mandat i lagtinget.
Inte sedan 1987 har ett grönt parti nått lagtinget, då tog De gröna på Åland två mandat. 1991 lyckades partiet inte få sina kandidater återvalda. I de senaste valen har grupperingar med miljöprofil försökt, HUT-gruppen och Hållbart initiativ som hade ett valsamarbete med Centern. Båda misslyckades.
Sedan dess har klimatfrågorna fått en betydligt större plats i samhällsdebatten. Larmrapporter om vårt klimat har lyft frågan på den globala politiska agendan.
Klimatmarscher över hela världen, inspirerade av svenska Greta Thunberg, är bara det senaste exemplet på vilken synlighet och kraft miljörörelsens gräsrötter har lyckats mobilisera. Att det inte skulle bli ringar på vattnet även på Åland skulle vara osannolikt.
Även i Nya Åland har förra valets variant på Hållbart initiativ fått, kanske oförtjänt, stor uppmärksamhet genom de månatliga gallupmätningarna. Partiet, som inte har gjort något väsen av sig förrän nu, har alltså ingått i gallupen eftersom partiet ställde upp kandidater i förra valet.
I gallupen har stödet pendlat mellan ett och noll mandat. Att ett grönt alternativ i gallupen vissa månader skulle ha tagit ett mandat trots att det inte har funnits någon som ställer upp måste ändå ses som ett tydligt tecken på att suget efter ett miljöparti finns bland väljarna. När det nu står klart att det faktiskt blir valbara kandidater ändras förstås förutsättningarna.
För den nya politiska sammansättningen krävs nu att kunna visa upp en bred bas av kandidater med olika bakgrund. Partiet måste visa att de är på riktigt, att de inte ska reduceras till ett enfrågeparti. Det måste finnas en plan, inte bara för traditionellt gröna frågor, utan hur den gröna politiken ska genomsyra de åländska sakfrågorna.
Lyckas Hållbart initiativ med det kommer de att kunna påverka agendan i valrörelsen och i lagtinget eller till och med landskapsregeringen.
De kommer hur som helst att sätta press på övriga åländska partier att bekänna färg. Det är bra för väljarna och för miljöarbetet.
