DELA
Foto: Joakim Holmström
Det är stor skillnad på korv, ägg och broccoli när det kommer till klimatskadliga utsläpp. Exakt hur stor skillnaden är beror på hur man mäter.

Matval ett komplicerat klimatval

Vill du ta ditt klimatansvar, även när du äter? Det är bra, men det är också betydligt svårare än det verkar. Låga klimatutsläpp i matproduktion är i dag ett marknadsföringsverktyg, därför gäller det att förhålla sig skeptisk till de precisa siffrorna.

I den rådande klimatkrisen står det alldeles klart att vi måste minska våra utsläpp. Ett sätt för vanliga människor att mäta sitt klimatavtryck är via hemsidor som räknar ut hur stora utsläpp ens livsstil orsakar. Där finns förstås många olika aspekter av livet, en av dem är maten vi äter.

Det har blivit vanligare att matvaror får olika klimatpåverkansmärkningar, som även marknadsförs till konsumenterna. Enligt den svenska Världsnaturfondens egen matkalkylator förbrukar 18 gram nötkött hela klimatbudgeten för en måltid – 0,5 kilo koldioxidekvivalenter. Byter du ut nötköttet till så kallat vegokött får du i dig 300 gram innan du går över utsläppsgränsen. För samma mängd klimatgaser får du äta 170 gram kyckling.

 

Vi människor är bra på att kategorisera och generalisera. Och i vårt allt mer mätbara samhälle räknas saker som är mätbara. Därför är det inte så konstigt att matproducenter och miljöorganisationer utnyttjar den här typen av verktyg. Men om man väljer att ta siffrorna på för stort allvar riskerar man att gå i en fälla. För det första: det går att producera mat på många olika sätt. En gräsätande åländsk ko har ett helt annat liv än en brasiliansk ”industriko”. Ändå görs ingen skillnad i kalkylatorn.

Och ännu värre, enligt vissa uträkningar är den brasilianska kon bättre än den åländska ut klimatsynpunkt.

 

Att djur får så höga klimatsiffror förklaras delvis genom tolkningen av begreppet koldioxidekvivalent – alltså på vilket sätt vi mäter och jämför de gaser som orsakar klimatuppvärmningen. För att på ett mer överskådligt sätt kunna jämföra utsläpp har man räknat om de klimatfarliga gaserna (koldioxid, metan och lustgas) så att de går att jämföra med varandra. Och även om det förstås är ett bra pedagogiskt verktyg så riskerar man att tappa bort saker längs vägen.

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är metan 35 gånger värre än koldioxid för klimatuppvärmningen. Men gasens klimatpåverkan är betydligt kortare än koldioxid. Enligt SLU påverkar metangasen klimatet i 10–12 år medan koldioxiden påverkar i hundratals år. Att metangas är 35 gånger värre är alltså ingen exakt siffra, utan en fråga om tidsperspektiv. I det här fallet har man utgått från tidsperspektivet 100 år.

Då blir slutsatsen att ju snabbare ett djur kan födas upp, desto mindre metan släpper det ut och desto mer klimatvänligt är det. Den frigående åländska kon skulle därmed bli en större klimatbov än den brasilianska kraftfoderuppfödda motsvarigheten (i alla fall om man tar transporterna ur ekvationen). Och då har man ju tappat bort en massa andra värden i produktionskedjan, till exempel hur maten framställs, vilken vattenåtgång köttproduktionen har och vilken påverkan de har på sin närmiljö.

 

Matkalkylatorn – och liknande verktyg – är bra hjälpmedel. De ger en tydlig fingervisning om hur konsumtion påverkar vårt klimat, men ner på decimalen kan de inte ge svar om våra faktiska utsläpp.

Olika företag räknar på olika sätt. WWF:s leverantör av siffror gör en beräkning fram tills att varan har kommit fram till butikshyllan. Medan en annan stor leverantör av liknande uträkningar bara räknar tills varan lämnar förädlingsplatsen (till exempel fabriken). Det ger förstås helt olika siffror som sedan kommuniceras till oss konsumenter.

 

En annan aspekt är att klimatutsläppen ofta räknas i viktenheter för respektive produkt. Till exempel släpper produktionen av ett kilo ost ut mer än ett kilo tomater. Men ”den mänskliga motorn” klarar sig betydligt längre på ost än tomater eftersom energitätheten är mycket större i ost.

Det går förstås att på ett mer generellt plan säga hur stor klimatpåverkan olika typer av mat har. Men när det i marknadsföringen av mat ges exakta decimaler på klimatutsläpp är det något vi som konsumenter ska ta med en stor nypa salt.

För när låga klimatutsläpp i allt högre utsträckning blir en marknadsföringsfråga gäller det att vara vaksam.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp