SÖK
MENY
”Mobiltelefoner och sociala medier stjäl barndomen från våra barn. Vi har släppt löst ett monster”.Det sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen i Folketinget i höstas som föreslår 15-års åldersgräns för sociala medier. Nu utreder Finland det samma.
Men är det verkligen ett monster? Åsikterna går isär.
En rubrik i Hufvudstadsbladet fångar uppmärksamheten på mobilskärmen.
”Petteri Orpo: Förbjud sociala medier för unga under 15.”
Statsministern har i ett tal på mötet ”Ett funktionsdugligt Finland” i Finlandiahuset lyft oron kring mobilanvändning. Det är ett ämne som varit på tapeten internationellt efter att Australien förbjudit barn under 16 att ha konton på sociala medier. Bland annat Danmark, Norge och Frankrike har aviserat att de planerar införa egna regleringar. Nu vill också Finland utreda saken.
Det var den 10 december som Australien införde sitt förbud och reaktionerna varierar. Lokala nyhetsmedier har talat med ungdomar som både är positivt och negativt inställda till förändringen.
En del känner sig befriade, andra begränsade. Vissa menar att inget ändrat alls, eftersom förbudet är relativt enkelt att kringgå.
Sociala medieföretag, som giganten Meta, är förstås upprörda. De har i sin kritik av förbudet hävdat att det kan få ungdomar att röra sig mot mer obskyra, mörka hörn av internet som inte är reglerade alls. Det är lätt att vifta bort kritiken från Facebookjätten, som förstås vill odla det digitala dopaminberoendet hos nästa generation, men helt fel har de inte. Också FN:s barnorganisation, UNICEF, lyfter farorna med att stirra sig blinda på förbud av hela plattformar, istället för att reglera innehåll.
”Reglering bör inte ersätta plattformar som investerar i barnsäkerhet. Lagar som inför åldersbegränsningar är inte ett alternativ till att företag förbättrar plattformsdesign och moderering av innehåll”
UNICEF betonar också vikten av att barn och unga har rätt till delaktighet och kommunikation. Sociala medier är inte bara av ondo, de kan erbjuda gemenskap, information, lek och kanaler för uttryck.
Det talas mycket om sociala mediers negativa inverkan på främst mental hälsa, men också fysisk rörelse och övriga fritidsaktiviteter. Märk väl att vi här talar endast om sociala medier, inte skärmtid generellt. Många forskare menar att vi ännu inte har tillräckligt mycket information för att kunna dra generella slutsatser om just sociala medier, som fortfarande är relativt nytt. Det första större sociala nätverket, MySpace, grundades 2003. Facebooks globala era drog igång runt 2007. Vi har knappa 20 år av data att luta oss mot.
”Det är ganska svårt att dra slutsatser utifrån den befintliga forskningen om sociala mediers enhetliga effekter på psykisk hälsa”, säger professor Amanda Third, vid centret för ”Young and Resilient Research” på Sydney Universitet till tidningen Science Focus.
Att förbjuda något kan låta som den enkla lösningen. Men sociala medier är så mycket mer än monster, och regleringar av dem behöver vara nyanserade, verklighetsförankrade och ta hänsyn till det positiva unga får ut av den digitala världen. Vi behöver snarare bli bättre på att guida unga i sociala medieanvändning och sätta mer tryck på giganter som Meta att reglera sitt innehåll.
Risken med förbud är att man skapar ett hålrum som kan fyllas av annat skadligt och efter att förbudstiden löpt ut – en snabb, till stort okontrollerad, återgång till de dopaminstinna flödena. Bättre utbilda än förbjuda.
