Makt att förändra – eller sälja sin själ
Politik handlar, i de flesta demokratier, om att förhandla för att nå åtminstone en bit på vägen till sitt slutmål.
Men frågan är alltid hur mycket makten är värd.
Flera samstämmiga uppgifter till Nya Åland gör gällande att det finns ett missnöje med regeringssamarbetet inom Moderat Samling. Oppositionen vädrar morgonluft och hoppas att höstens budgetmangling kommer att svida i de moderata skinnen så till den grad att man i stället hoppar över till det andra laget och bildar en ny regering med Centern, Ålands Framtid och Obunden Samling.
Hur det blir med det slutligen och sist låter vi vara osagt. Men det är nyttigt för alla regeringspartier att reflektera över om man får ut tillräckligt av samarbetet – eller om man säljer sin själ för en plats vid maktens bord.
Miljöpartiet i Sverige har internt haft en sådan debatt. Sedan Mp klev in i regeringen Löfven har man fått ge efter på en rad hjärtefrågor. Flyktingmottagningen, brunkolet, Bromma flygplats – listan är lång.
Det har lett till en svekdebatt från de mer idealistiska medlemmarna. Men på kongressen tyckte ändå en majoritet att regeringsmakten var värd priset.
Mp lyckades nästan förgöra sig självt, och domarna har fortfarande inte lämnat sitt avgörande om partiet klarar sig. Men debatten inom partiet har förmodligen varit av godo. Att den fördes ställer inte bara högre krav på partiledningen, utan också på statsminister Löfven att släppa till mer reformutrymme till Miljöpartiet.
Om det moderata grymtandet här på hemmaplan egentligen är ett politiskt spel för att få mer makt om förtäckta hot att lämna landskapsregeringen, eller om det verkligen finns allvar i de förtäckta hoten låter vi likaså vara osagt.
Men den åländska traditionen om samförståndslösningar tål att ifrågasättas emellanåt. Och speciellt då av de mindre partierna i regeringarna. För det brukar vara de stora som bestämmer – och det går ut över de mindre som syns allt mer sällan.
Och det har varit fallet med Moderaterna i landskapsregeringen. För när Sjögren och Perämaa (lib) tillsammans med Gunell och Fellman (S) har synts i stora framtidsfrågor som att rädda vindkraft och chips och att slå samman kommuner, har de moderata ministrarna hamnat i skymundan.
Och i politiken finns en regel som är viktigare än de flesta: syns du inte, finns du inte.
