Lönehöjning väcker frågor
Pafs lönehöjning har väckt frågor. Varför är det okej för ett av landskapets företag att höja lönerna när exempelvis sjukvården går på knäna? Och vilket ansvar bör man ta för att inte eskalera den rådande inflationen?
Paf höjer sina anställdas löner med fem procent. Vd:n Christer Fahlstedt menar att det är en nödvändig åtgärd för att behålla personalen. Konkurrenskraftiga löner kallar han det. Detta trots att de anställda tydligen inte har uttryckt ett tydligt missnöje. ”Om något blev de positivt överraskade”, konstaterade han i en intervju i Nya Åland.
Det är märkligt att vissa delar av den offentliga sektorn kan gå i strejk och ändå inte få jämställd och konkurrenskraftig lön, medan andra får det utan att ens be om det. Varför ska it-sektorn prioriteras när andra, livsviktiga branscher skriker efter högre löner?
För åtta år sedan gick ÅHS sjukskötare ut i strejk i 19 dagar. Under strejken sökte några strejkande sjukskötare landskapets tekniker-tjänst i protest för att signalera hur skev lönesättningen är mellan de olika sektorerna i landskapet. Lönerna inom kvinnodominerade branscher som vården har länge varit, och är fortfarande, lägre än inom manligt dominerade teknikbranscher. Den arbetsvärdering som vanns i strejken 2014 var en bra start, men den målades sist och slutligen med breda penseldrag och gav inte det resultat strejkarna var ute efter: likvärdig lön för likvärdigt arbete.
Sedan dess har nödropen ekat med jämna mellanrum. Senast för ett år sedan skickade 30 hälsovårdare och barnmorskor ett upprop till ÅHS ledning och till de åländska tidningarna. Kravet var att den grundlön som grupperna har är för låg i förhållande till deras kompetens, ansvarsområde och utbildning.
Senast i veckan kunde man läsa på Svenska Yle om vårdpersonalskrisen i landet där svårigheterna att rekrytera har nått sin kulmen och branschen har även svårt att hålla kvar personal. Överläkare Pirjo Dabnell säger i intervjun att man snarast bör tar tag i lönefrågan.
Det bidde alltså inte mycket av hundratals strejkande sjukskötare eller av otaliga nyhetsartiklar och insändare skrivna sedan dess. Men nu när Pafs ledning har höjt samtliga anställdas löner väcker det frågan om ribban höjts även för övriga landskapsanställda. Sara Kemetter, huvudförtroendeman för Mariehamns stad inom Akava Åland, hävdar i en insändare just detta.
”Löneökningen borde givetvis även gälla oss övriga som i dag jobbar med viktiga samhällsfunktioner inom skolan, omsorgen och sjukvården”, skriver hon.
Kimmo Mattsson, ordförande för Akava Åland och huvudförtroendeman för landskapsanställda, är dock mer försiktig i sina uttalanden i Nya Åland.
”Det är klart att Pafs löneökningar kan påverka diskussionerna, men de är inte det som i grunden avgör. Man måste komma ihåg att Paf trots att det är landskapsägt är ett aktiebolag med en annan typ av finansiering av lönekostnaderna än den övriga offentliga sektorn. Det är inte skattemedel som används.”
Men det är inte bara risk för skev praxis inom de offentliga löneförhandlingarna som är problematiskt när det kommer till Pafs löneökning. Om andra bolag hakar på kan det innebära att den rådande inflationen ökar ytterligare och leder till en ond spiral. De som får lönelyften kommer ha en större köpkraft på kort sikt, vilket sätter ytterligare tryck på efterfrågan i ekonomin, vilket driver på priserna, varnar Edvard Johansson, ekonomiprofessor vid Åbo Akademi.
Pafs egna syn på detta är något självcentrerad och snäv:
”Alla bolag får helt enkelt ta sina egna beslut. Höjer vi på Paf inte lönerna så tappar vi människor vi inte kan tappa.”
Visst existerar Paf i en bransch med internationell konkurrens, där it-kunniga är hett villebråd. Företaget har möjlighet att stävja inflationen i de egna medarbetarnas plånböcker och de tar den chansen. Men frågan är vilken bransch som egentligen har råd att förlora anställda? Ingen är väl svaret. Och speciellt inte andra offentliga branscher, såsom vården.
Ja, Paf är ett aktiebolag och Ålands pengako. Ledningen har rätt att anse att en lönehöjning behövs för att trygga verksamheten, kanske har de rätt. Men frågan är inte bara praktisk, utan också symbolisk. Hur ska löneutvecklingen inom det offentliga Åland egentligen se ut för att det ska vara rättvist för alla?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
