DELA
Foto: Stefan Öhberg
Läsning kan öka välbefinnandet, visar forskningen. Här Sofia Lindqvist som hösten 2017 praktiserade på Nyan och läste en av det årets bästa böcker: Johannes Anyurus ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar”.

Litteraturen som läkande kraft

Coronapandemin har redan genererat ökad psykisk ohälsa i samhället.
När vi nu uppmanas att förbereda oss på att tvingas leva med smittan under lång tid framöver är risken stor att den ökar ytterligare.
Men ny forskning visar att ett sätt att motarbeta psykisk ohälsa kan vara att vända sig till litteraturen.

Redan på 300-talet före Kristus i antikens Grekland visste Aristoteles att tala om litteratur som helande och läkande kraft. Begreppet biblioterapi, för många kanske bekant från ett återkommande inslag i SVT:s litteraturprogram Babel, myntades i sin tur under första världskriget då man insåg att läsning kunde verka i terapeutiskt syfte för traumatiserade soldater.

Termen syftar alltså på läsning och samtal om litteratur i hälsofrämjande syfte. Utvecklingen har skett framför allt i USA, men på senare tid har biblioterapin också fått allt större fäste i Europa, där den första nationella föreningen för biblioterapi grundades i Finland 1981.

Nu har den svenska litteraturvetaren Cecilia Pettersson vid Göteborgs universitet precis utkommit med boken ”Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik”, det första större verket om ämnet på svenska.

I boken går Pettersson dels igenom det internationella forskningsläget, och presenterar dels en rad egna empiriska studier där hon undersökt biblioterapins effekter på olika grupper av personer som lider av psykisk ohälsa.

– Till skillnad från mycket annan litteraturvetenskaplig forskning som är inriktad på de litterära verken undersöker jag läsarens reaktioner på dem. Jag intresserar mig för hur litteratur och läsning inverkar på deltagarnas hälsa och välbefinnande. Samtalen och diskussionerna kring litteraturen är då nästan lika viktiga som böckerna deltagarna har läst, berättar Pettersson i en intervju med tidskriften Forskning & Framsteg (nr 6/2020).

Tidigare forskning har visat att det är den ”fina”, kanoniserade litteraturen som ger bäst resultat.

– Men det finns inga vetenskapliga belägg för att det är bättre att läsa något av Charles Dickens än Helen Fieldings Bridget Jones dagbok. Alla läsare reagerar individuellt på texter och det är därför intressantare att studera läsarens reaktioner och de efterföljande gruppsamtalen. De flesta personer som jag har intervjuat har sagt att de mådde bättre efter biblioterapin, att de till exempel vågade gå ut och träffa folk och att deras självförtroende hade stärkts.

Trots hoppfulla rapporter om lyckade tester och möjlig snar start av massvaccinering av befolkningen har coronavirusets och -pandemins beteende visat sig vara sällsynt lynnigt och svårbedömt. I en färsk intervju med Dagens Nyheter (29.11) uppmanar chefen för regeringskansliets krisarbete Elisabeth Backteman svenskarna att ha ”fysisk och mental beredskap” att leva med coronaviruset under hela nästa år.

Även om vi alla naturligtvis hoppas på att så fort som möjligt kunna återgå till något slags normal livsföring, bör vi alltså förbereda oss på att det kan ta tid, lång tid.

Det vore förstås fåfängt att tro att biblioterapin ensam skulle utgöra någon mirakelkur mot den ökande psykiska ohälsan i det här sammanhanget, men som komplement till andra behandlingsformer kan den vara verkningsfull.

– Många människor reagerar inte som de ska till exempel på antidepressiva läkemedel så det är mycket möjligt att biblioterapin skulle kunna ersätta viss behandling, men oftast ser man det som ett komplement till antingen medicin eller vanlig samtalsterapi, har Cecilia Pettersson framhållit i en tidigare intervju med SVT (svt.se, 15.11.2019).

Det som ändå framstår som klart är att läsning och samtal om litteratur kan bidra till ökat välbefinnande för många av oss, oavsett psykisk hälsostatus.

Så låt boken bli årets julklapp par préférense, och initiera eller gå med i en bokcirkel (går också att göra digitalt) för en god start på nästa år.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp