Låt oss ta en paus
I dag är det Black Friday. Samtidigt demonstrerar återigen människor världen över, och på Åland, för klimatet.
Temat för dagens demonstration vid Självstyrelsegården går under parollen ”Låt oss pausa en stund för vetenskapen”. Kanske det är vad vi behöver. En paus för att verkligen ta in läget.
Världen går mot en uppvärmning om 3,9 grader år 2100. En ny rapport visar att mer än hälften av de nio klimat-trösklar som identifierades för ett decennium sedan nu har blivit aktiverade.
”Världen går ett planetärt nödläge till mötes”, skriver Owen Gaffney på Stockholm Resilience Centre.
Klimatnyheterna har haglat tätt denna vecka som idag kulminerar med Black Friday-shoppinghögtiden och den numera traditionella ”Fridays for future” – klimatstrejken. Det är ett nästan komiskt sammanträffande. Om det inte vore så himla sorgligt.
I december 2015 skrev 196 länder under Parisavtalet, där man förband sig till att försöka hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, gärna 1,5, jämfört med pre-industriella siffror. Den ambitionen verkar inte hålla då den senaste årliga utsläppsrapporten från FN visar att den globala temperaturen ser ut att stiga till nästan 4 grader vid slutet av detta århundrade.
I slutet av 2017 låg vår rekommenderade koldioxidbudget på 420 gigaton för att inte överskrida 1,5 grader. Vi släpper ut cirka 42 gigaton årligen och med denna takt vi kommer ha använt upp vår budget redan inom åtta år och en månad. Som om det inte vore illa nog, så konstaterar FN att våra totala växthusgasutsläpp fortsatt öka med ungefär 1,5 procent årligen det senaste årtiondet, med endast en kort stabilisering mellan 2014-2016.
Orsaken till varför just 1,5 grader ansågs vara en så viktig tröskel är för att upphettning bortom det kan sätta igång allvarliga dominoeffekter. Det vill säga att vi då har rubbat jordens cykler till den grad att den börjar värma upp sig själv. Nu säger forskarna att det redan börjat ske.
”Det är inte bara mänsklig påverkan på planeten som fortsätter öka till aldrig tidigare skådade nivåer. Det är också att när forskningen går framåt, så måste vi erkänna att riskerna för att släppa lös oåterkalleliga förändringar där planeten själv förstärker den globala upphettningen ökar”, säger den svenska forskaren Johan Rockström som redan i sitt uppmärksammade sommarprat 2015 varnade om konsekvenserna av att inte ta miljöfrågan på allvar.
Bland de klimat-trösklar som forskarna i den nyligen publicerade Nature-artikeln nämner är bland annat hotet mot Amazonas regnskog och istäckena i Antarktis och på Grönland. Förlust av isar höjer nämligen inte bara vattennivåerna, utan driver också på uppvärmningen då mörka ytor absorberar mer värme än ljusa, reflekterande ytor.
För 20 år sedan trodde IPCC, den internationella klimatpanelen, att dessa tröskelfenomen skulle inträffa först vid en femgradig uppvärmning, men den gränsen kryper alltså längre ner, ju större kunskap man får om planetära skeenden.
Jorden, dess cykler och klimat är komplexa saker och ju mer vi påtar runt i det, desto större konsekvenser får det.
Fredagens klimatstrejks-paroll ”låt oss pausa en stund för vetenskapen”, kunde alltså inte komma lägligare. Men låt oss i dag också pausa för mänskligheten, för de generationer som får växa upp i en betydligt gråare värld. Låt oss pausa för planeten själv, som ser sina rikedomar förstöras till förmån för girighet och okunskap. Låt oss pausa. Och låta allt detta sjunka in.
<”Byline tfn”>
