Låt lupinerna döden dö
Invasiva arter som lupiner, olika typer av slide och balsamin må eventuellt vara vackra – men de tar över och tränger ut många andra växter och hotar den biologiska mångfalden. Nu är rätt tid att bekämpa lupinen.
Lupiner – de blålila och rosa blommorna som ofta syns i stora bestånd längs de åländska vägarna – binder kväve från luften och drar ner kvävet i jorden, vilket gör att marken blir övergödslad och att de växter som ursprungligen växte i exempelvis landsvägdsdiket trängs ut. Det här bidrar till att hota den biologiska mångfalden. Lupiner kan ta över stora områden och helt kväva de för den åländska och finländska naturen viktiga ängsväxterna och annan flora.
Lupinen är en av en rad växter som numera betraktas som invasiva. Till gruppen hör även flera sorter av slide-växterna, apelsinbalsamin, vresrosen och sjögull, men det finns flera.
I år har landskapsregeringen bestämt sig för att göra en inventering av det åländska lupinbeståndet längs landskapets landsvägar. Det är mycket bra och ansvarsfullt och tillvägagångssättet kan fungera som förebild för kommuner och privata väglag.
Vresrosen är en annan besvärlig invasiv art, som många planterat i sin trädgård och som också är vanlig i offentliga miljöer. Exempelvis finns vresrosen utplanterad i Rökerirondellen i Mariehamn.
Om vresrosen hamnar på fel plats och får möjlighet att sprida sig kan den bli ett riktigt stort problem. Det gäller framför allt i skärgården, där den kan ta över stora områden och hela öar om den får chansen. Exempelvis i Hangö hade vresrosen tagit över hela sandstränder, men tack vare myndigheters ingripande och samarbete med talkokrafter har vresrosen bekämpats och sandstränderna är i dag det de ska vara, sandstränder, inte ett rosbuskage.
Spelar det verkligen någon roll att bekämpa några få växtarter? Ja, det gör det, för om några få växtarter får sprida ut sig riskerar de ta död på en lång lista på andra arter, som är viktiga för den biologiska mångfalden. Den åländska floran och faunan, biodiversiteten, är viktig att bevara, eftersom det är svårt att förutse följderna om den försvinner. Om floran hotas hotas även insekterna och de behövs för både vår matproduktion och för att andra djur ska överleva. Naturen är ett lapptäcke där olika lappar är beroende av varandra. Att klippa hål i det täcket kan få ödesdigra konsekvenser för mänskligheten.
Så vad ska man då göra om man har invasiva arter på sin tomt? Enligt den åländska lagen om invasiva främmande arter är fastighetsägaren faktiskt skyldig att begränsa och hindra ytterligare spridning av arterna.
I det praktiska exemplet lupinerna så krävs det en insats för att hindra spridning. Om man låter lupinen blomma, ska man skära av lupinen genast den blommat över och börjat bilda fröskidor och sortera det som brännbart avfall. Om man sätter blomresterna i komposten sprider man vidare fröna. Att ta bort blommorna på det här viset hämmar inte de plantor som redan är etablerade, så åtgärden måste vidtas årligen. Vill man få bort lupinen helt från sin tomt krävs att man gräver upp plantorna eller klipper ner plantorna upprepade gånger så att plantornas tillväxt kvävs.
Att bekämpa invasiva arter är en konkret insats för biologisk mångfald där även små åtgärder kan göra stor skillnad i det långa loppet. Så låt lupinen döden dö.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
