Det tog tre och ett halvt år – men när beslutet väl kom från Ålands förvaltningsdomstol förra veckan var det mer än välkommet för alla dem som värnar om offentlighetsprincipen. Den som säger att vem som helst, du och jag och alla andra, har rätt att ta del av handlingar som upprättats av myndigheter som sköter offentliga ärenden och hanterar allmänhetens pengar.
Domstolen kom fram till den enda rimliga slutsatsen: det spelar ingen roll om upphandlingar görs av en kommunal myndighet eller av ett kommunalt eller landskapsägt aktiebolag, behovet av insyn kvarstår oberoende av juridisk form. Därför är det offentliga Ålands it-bolag Åda ab, ägt av kommuner och landskapet, i praktiken en myndighet som lyder under offentlighetslagen.
Det tog åländska it-bolaget Pedago ett decennium av strid att få rätt i förvaltningsdomstolen efter Ådas upphandling av nytt löne- och personaladministrativt system, en upphandling som Pedago backade ur för att Ådas krav på systemet konstaterades vara alltför omfattande och svåruppfyllda.
I efterhand uppdagades det att inte heller det upphandlade bolaget förmådde uppfylla kraven. Ramavtalet med Åda hade därför i efterhand skrivits om i strid mot upphandlingslagen för att legitimera att bara vissa delar av systemet skulle levereras. Efter många turer och lång tid blev det ändrade avtalet offentligt och bekräftade Pedagos farhågor.
Den mångåriga striden avgjordes – förhoppningsvis slutgiltigt – i och med att förvaltningsdomstolen nu konstaterade att Åda Ab måste fatta ett nytt beslut om handlingarna med offentlighetslagen som grund.
Förvaltningsdomstolen har gått grundligt till väga och studerat förarbetena till den nya åländska offentlighetslagen som trädde i kraft 2021. Där konstateras att landskapet och de åländska kommunerna bildar alltfler bolag som ska sköta centrala samhälleliga uppgifter och att begreppet myndighet därför bör definieras i landskapslag och göras så brett som det någonsin är möjligt, just för att offentlighetsprincipen inte ska urholkas.
Detta faktum påtalade Nya Åland upprepade gånger när lagen bereddes, bland annat i det remissvar som tidningen lämnade in. Det hjälpte inte. Dåvarande kansliministern Harry Jansson (C) lovade visserligen 2021 att ett lagförslag om insynen i aktiebolag skulle komma ”till hösten” men höstarna har kommit och gått utan att saken ens har diskuterats. Hoppas att Pedagos uthållighet och domstolens tydliga besked nu får regeringen att sätta fart så att allmänheten äntligen får svart på vitt hur bolagen sköter sina uppgifter. Viktigt är att lagen utformas så att bolagen inte behöver vara till hundra procent samhällsägda för att lyda under offentlighetslagen, det ska räcka med att ägarandelen är minst 50 procent. Annars skapar lagstiftaren medvetet ett kryphål.
Det är som med allt annat att också offentlighetsprincipen kräver ständig kamp. Under senare år har en oroväckande tendens visat sig och det har blivit allt krångligare för journalister och andra att via offentliga handlingar granska framför allt landskapsförvaltningens myndighetsutövning. Okunskap, ovilja, obstruktion, ingen som kan lämna ut handlingarna, juridiska bedömningar, lång väntan, ibland höga avgifter – listan på hinder kan göras lång även när det gäller regelrätta myndigheter.
Det kärva beskedet till er som försöker slinka undan är: alla myndigheter, aktiebolag och andra sammanslutningar som drivs med offentliga medel bör vara fullt transparenta gentemot sina ägare, det vill säga skattebetalarna. Det ska inte finnas möjligheter till fusk, egen vinning, korruption eller något annat som inte tål dagsljus.
Pedago har i själva verket gjort allmänheten en tjänst när man betalat dyrt för att få upprättelse – jurister kostar som bekant en hel del och i någon juridisk instans har it-bolaget dessutom ålagts betala Ådas juridiska utlägg. Hade begreppet myndighet i fråga om offentligägda aktiebolag varit definierat i lag hade också skattebetalarna sluppit betala dyra pengar för Ådas vägran, då hade det varit klart att handlingarna måste lämnas ut.
Nu återstår att se om Åda överklagar förvaltningsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen och vilka nya argument bolaget då hittar för att prövningstillstånd ska beviljas. Ådas styrelseordförande Katarina Donning, vd för bolaget när den omstridda upphandlingen gjordes, uppgav i måndagens Nya Åland att Åda inte ännu tagit ställning till ett eventuellt överklagande och att det sannolikt blir styrelsen som ska fatta beslutet.
Glöm då inte att offentlighetsprincipen är en av demokratins grundpelare. Tillåter vi att principen urholkas skadas tilliten till och lojaliteten med samhällets institutioner, en farlig utveckling. Just det som vi ser hända runtom oss i världen varje dag i en allt snabbare takt.
Låt det som hänt bli en läxa för framtiden.
Annika Orre
redaktion@nyan.ax