SÖK
MENY
Låt branschen ta över Gritlab
Gritlab är ”ett bra utbildningskoncept” konstaterar minister Annika Hambrudd (C) i gårdagens Nya Åland. Men är det en bra utbildning?Det bästa vore om branschen tog över så att Ålands Yrkesgymnasium fick ägna sig åt annat än att få den okonventionella kodarskolan att passa in i den lagstyrda mallen.
Efter Nya Ålands granskning av techutbildningen Gritlab förra hösten har nu den första Gritlab-omgången (2022-2024) utvärderats också av landskapsregeringen.
Det fanns brister i antagningen, bedömningen och examinationen. Alla väsentliga delar, med andra ord.
Utbildnings- och kulturavdelningen konstaterar i rapporten att utbildningen inte följde gymnasielagen eftersom inga lärare närvarade vid examineringen av eleverna, det gjorde ett datorprogram och eleverna själva.
Just den delen har man nu rättat till. Men allt är inte frid och fröjd för det.
Själva examenskriterierna verkar det ännu råda osäkerhet kring. Hur många var behöriga för en yrkesgymnasieexamen efter sina år på den första Gritlab-omgången, 1.0, och hur många klarade ”bara” av själva Gritlab? Det verkar man inte ha rett ut.
För att vara behörig för en yrkesexamen krävs nämligen att man har en gymnasieexamen eller tre års arbetserfarenhet i branschen. Hur många elever som uppfyllde de kriterierna kontrollerades inte i Gritlab 1.0 och landskapets rapport ger bilden av att det inte heller har skett i nuvarande kull: Gritlab 2.0.
Rent krasst har yrkesgymnasiets roll, tyvärr, mer påmint om ett bulvanupplägg för Gritlab. Gritlab behövde nämligen en skola som huvudman för att ha möjlighet att ge utomeuropeiska studerande tillstånd att vistas här. Skolan behövdes också för att de studerande skulle få rätt att söka studiestöd. Men i vilken utsträckning har yrkesgymnasiet varit delaktigt i själva utbildningen?
Nyan pratade i höstas med Björn Regnell, professor vid institutionen för datavetenskap på Lunds Universitet som dömde ut lärarlösa it-utbildningar. Han menade att de på sin höjd ger en grundkunskap som gör att de snabbutbildade kodarna inte kan tillräckligt för att ta ansvar för hela system.
”Det ger en högst oroande bild av en naiv uppdragsgivare, en oseriös utbildare och lurade studenter.”, sade han till Nyan angående Gritlabgranskningen.
Utbildningen hyllas ändå av de ansvariga. I samband med granskningen lyfte Pafs ledning Gritlab som en ”enastående och fantastisk framgång” och även efter utvärderingen tycker utbildningsminister Hambrudd att det är toppen:
”Det är ett mycket intressant och positivt utbildningskoncept som jag gärna ser ska fortsätta”.
Må så vara. Framför allt är det nog resultatet av utbildningen som lockar.
Konkurrensen om it-kunniga människor är hård och det finns ett behov att knyta till sig nya förmågor.
Några av partnerföretagen i det här projektet är Paf, Viking Line, Ålandsbanken och Carus. Välmående företag som troligtvis ser det här som en chans att förbättra sin it-besättning. Men varför inte låta dem finansiera Gritlab som ett traineeprogram som sedan leder till förtur att anställa de bästa kodarna?
Då försvinner reglerna och krånglet med att få programmet att passa i skolans mallar. Då försvinner i och för sig också löftet om en yrkesexamen, men bara en del av de som går Gritlab är ändå behöriga för en sådan.
Om samtliga partnerföretag skulle dela på kostnaden (även om det kanske krävs att antalet studerande minskas från 70) så skulle de säkerligen kunna täcka upp för studiestödet. Och ska det nödvändigtvis finansieras av det offentliga, varför inte genom ett stöd i så fall? Och om landskapet har ett liknande behov av kodare, finns ju alla möjligheter att gå in som partner med de andra.
Dåvarande näringsminister Fredrik Karlström som gav Paf och gymnasiet i uppdrag att starta utbildningen menade i en intervju i höstas att man inte får allt rätt på första försöket:
”Det är ju en ny, innovativ metod, lite utmanande för traditionella utbildningssystem kanske. Men jag tycker att vi fick igång något bra på väldigt kort tid. Det är väl så med alla nya saker, att man har inte alla svar från början. Man måste dra igång först och sedan lösa de fel som kommer efter hand.”
Entreprenörsmentalitet i all ära, men nog måste det väl gå att ställa krav på att utbildningar följer de lagar som politikerna själva stiftar och att det är tydligt på förhand vad människor som söker sig till utbildningen har rätt att få?
Ålands landskapsregering borde lägga Gritlab på vägvisarkontot. En symbol för att det offentliga var en pionjär med de två första kullarna. Men som alla goda entreprenörer måste man veta när det är dags att låta andra ta vid.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
