Kulturen måste få kosta
Inställda evenemang och stängda kulturinstitutioner har skapat ett uppdämt behov av kulturupplevelser.
Men kulturen kommer inte gratis, den måste få kosta.
De investeringar vi gör i dag får vi tillbaka med råge i framtiden, något som bör tas i beaktande då nya ekonomiska riktlinjer dras upp.
Ålands konstmuseum rapporterade rekordantal besökare för juli, trots omständigheterna.
Det visar att vår längtan efter konst- och kulturupplevelser i dessa tider är oerhört stark.
Men vad är en kulturupplevelse egentligen värd? Frågan är naturligtvis komplex – för hur mäter man värdet av upplevelser i reda pengar?
Att enbart titta på exempelvis biljettpriset för en konsert räcker inte. ”Du får ofta ett större värde än vad du betalar för, ett värde som stannar i hjärtat hos besökarna”, säger ekonomen John Armbrecht, som forskat i hur man kan räkna på kulturens betydelse, i en intervju med branschorganet Civilekonomen.
Forskningen visar också på kulturens och konstens hälsofrämjande effekter – såväl skapande aktivitet som konsumerande av kulturupplevelser genererar välbefinnande och mening i tillvaron på individnivå.
Men ett välmående kulturliv är också livsviktigt i ett större samhällsekonomiskt perspektiv. I debatten hörs ibland krav på att kulturinstitutioner inte får kosta och att de helst bör vara ekonomiskt självgående för att ha ett existensberättigande.
”Men kulturinstitutioner ger inte alltid direkta penningströmmar. […] Kulturutbudet bidrar till en stads attraktivitet och leder till framtida skatteintäkter, på lång sikt”, påpekar Armbrecht.
Också Susanna Pettersson, konsthistoriker och chef för Nationalmuseum i Sverige, har påtalat kulturutbudets positiva inverkan på samhällsekonomin.
”Turister väljer vart de reser tack vare utbudet. […] Jag brukar säga att de bästa städerna förstår kulturens värde. Och de vet exakt hur man profilerar sig genom kulturutbudet. […] Kultur skapar fler nya arbetstillfällen än de traditionella industrigrenarna, och den har en direkt effekt på hälsan och välbefinnandet”, sa Pettersson i ett festtal vid Helsingfors universitets årsfest den 26 mars 2019 som återges på Nationalmuseums hemsida.
Det stora antalet besökare på konstmuseet i juli, trots alla reserestriktioner och kraftigt minskad turism, visar klart och tydligt på kulturens enorma dragningskraft.
Andra kulturinstitutioner som Ålands sjöfartsmuseum med flaggskeppet Pommern har också satt Åland på kartan, liksom det åländska musikundret med bland annat flera internationellt renommerade operasångare.
Men utan resurser får vi inga utövare och inga kulturupplevelser, och därmed inget välmående samhälle. Det är oerhört viktigt att beakta då lagtinget samlas för plenum igen med start nästa vecka, där tilläggsbudgetar och sparbeting ska slås fast.
