Kroppstyper är inte trender
År 2023 har inte börjat bra för kroppspositivismen, rörelsen som vill låta alla typer av kroppar synas i det offentliga rummet. Nu är det en svält kropp som är den senaste trenden. Kan kroppen någonsin bara få vara … en kropp?
I slutet av förra året blossade en enorm debatt upp i olika sociala medier efter att den konservativa dagstidningen New York Post publicerade en artikel med rubriken ”Bye-bye booty: Heroin chic is back”.
Innebörden i artikeln är att den kurviga kroppen, som framför allt kändisfamiljen Kardashian varit ansiktet utåt för, inte längre är trendig. ”Heroin chic” beskrivs som en extremt smal kropp, blek hy och mörka ringar under ögonen. På 1990-talet dök trenden upp som en motreaktion till 80-talets peppiga och sportiga ideal.
”Från Uggs till lågt skurna jeans ser modevärlden en återkomst av tvivelaktiga trender från två decennier sedan. Nu verkar det som att den smala heroin chic-kroppen från 90- och det tidiga 00-talet också gör comeback”, inleder New York Post artikeln som främst på Twitter har väckt stor ilska.
De allra flesta reaktionerna kommer från kvinnor som växte upp under 90-talets ständiga press på ett kroppsideal som är i många fall ouppnåeligt och i de flesta fall direkt farligt.
Kroppstrender är naturligtvis inte något som uppstår i ett vakuum utan kontakt med verkligheten. Både Svenska Yle och Dagens Nyheter rapporterar nu i januari om hur diabetesmedicinen Ozempic är slut på apoteken på grund av att den används vid viktminskning.
Efter att den beskrivits som Tiktoks favoritbantningsmedel har nätbaserade vårdkliniker i Sverige gjort stora pengar på att skriva ut medicinen till svenskar som vill gå ner i vikt. Och det kan vara lite vem som helst, har det visat sig.
DN:s reporter kontaktar en sådan klinik via en app och får på några dagar medicinen utskriven, trots att reportern inte är överviktig och anger ett BMI på normalvikt.
En fråga som dock inte fått i närheten av lika mycket debattutrymme på ämnet New York Posts vedervärdigt klumpiga formuleringar är själva ordet ”kroppstrend”. Var är diskussionen om det fullständigt orimliga i att jämföra en jeansmodell med en kroppstyp?
Att kasta ut ett par jeans som blivit otrendiga för att i stället köpa ett par nya med högre midja är både ekonomiskt och klimatmässigt tvivelaktigt, men det är ändå långt ifrån lika absurt som tanken på att byta ut sin kropp för att prova en annan.
Det är inte meningen att alla kroppar ska se likadana ut. De är inte gjorda för att transformeras genom operationer, läkemedel – framtagna för helt andra syften – och svält.
Ändå är kroppstrenderna ett sorgligt faktum. De går i cykler över åren och inte sällan är det unga kvinnor som drabbas värst.
Kvinnor har genom tiderna riskerat sin hälsa på grund av allt från korsetter till ”Brazilian butt lifts” – ett skönhetsingrepp med ett av de högsta dödlighetstalen i världen. Senast i förra veckan rapporterade tidningen Åland om att ÅHS ätstörningsklinik ser ett växande antal patienter.
När kroppstyper tillåts reduceras till modetrender, när kroppen behandlas som om den vore ett klädesplagg, finns det inga vinnare – förutom läkemedelsföretag och kliniker för kosmetiska ingrepp.
Kan kroppen någonsin bara få existera ifred och göra sitt jobb: Låta oss leva?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
