Gästledaren: Kristallkulan för 2035
Nya Åland har bjudit in de åländska partiledarna för att de ska få berätta om sitt partis framtidsvisioner för Åland år 2035. Åsikterna och visionerna som presenteras är gästskribenternas egna. Sist ut är Åländsk demokratis Stephan Toivonen.
Högsommaren 2035 börjar vara förbi. Regnig som vanligt. Vi hoppas hela vintern på den långa varma sommaren, men oftast uppfylls drömmarna inte.
Så är det också inom politiken. Men där finns många olika drömmar. Det fanns de som drömde om en snabb förbindelse till Sverige och Finland. Allt såg bra ut till en början. Man byggde ut snabbtåget i Stockholm och hade redan byggt anslutningen på Åland, med av EU-pengar, då de började få säkerhetsproblem. Projektet pausades, men nu börjar väl även de största optimisterna inse att tåget nog inte kommer till Åland.
De flesta som anländer till Åland kommer fortfarande till Västra hamnen där de flesta numera lägger märke till Marieborg; Stadens landmärke sedan många år. I tiderna Nordens högsta trähus.
Längre norrut ligger fortfarande Pommern. Efter många diskussioner och problem med pengar så ligger hon i en enkel torrdocka, som gör att hon från stranden ser ut som hon ”alltid” sett ut enligt de gamla mariehamnarna.
Folk har lärt sig att 1900-talets tillväxt nu är historia. Så här långt på 2000-talet så har det mest varit fråga om omfördelning av resurserna. Enstaka år med tillväxt, men däremellan stabila år, men även nån liten nedgång.
Men Åland blomstrar ändå om man ser till omgivningarna. Med en jämn befolkningsökning passerades 38 000 invånare för nåt år sedan. Numera är det mest återvändande ålänningar och så kallade nyflyktingar från Sverige som gör att befolkningen ökar.
Enligt utländska bedömare har nämligen Sverige befunnit sig i någon slags inbördeskrigsliknande i många år, även om de svenska myndigheterna envist vägrar att erkänna fakta. För oss utomstående var väl vattendelaren lucianatten för många år sedan då bilbränderna började spridas till bostadsbränder och några ungdomar brände upp stora delar av den gamla trästadsdelen i Falun. Femton personer blev innebrända och moder Svea blev aldrig mera sig själv igen.
Men för Åland gör det att befolkningen ökar. Många söker sig även ut till landet, även om det numera medför vissa praktiska problem. Politikerna valde nämligen att slå samman Åland till två kommuner. Mariehamn och landskommunerna. Servicen koncentrerades till axeln Jomala-Godby. Skolorna i ytterkommunerna började monteras ner, men eftersom de flesta ändå arbetspendlade, så klarar man livspusslet i de flesta fall. En del använder sig av hemundervisning, som tillsammans med alla de nya teknikerna fungerar tillfredsställande.
I Mariehamn fick man till slut en lösning på markproblemen. Man kom aldrig till någon överenskommelse när det gällde Svinö och hamnade i akut markbrist och tog halva Tullarns äng i bruk på grund av utdragna besvär, men nu planeras den tredje bostadsön i Slemmern.
Skärgården och dess trafik fick till slut en oväntad lösning. Efter år av konflikter, där till och med ett nytt ensaksparti kom in i lagtinget, så valde man att dra in vintertrafiken på den ena linjen för biltrafik, och enbart ha persontransporter med små båtar. Man valde att inlösa bostadshus, där ägarna inte ville bo kvar.
Men nu har man byggt flera nya broar då målet på sikt är en fast landförbindelse till riket. På grund av situationen i Sverige så har nu ålänningarna igen utökat kontakterna till riket. Även det politiska samarbetet med Helsingfors fungerar bättre, då även åländska partier har etablerat sig på fastlandet.
Under sommaren och turistsäsongen trafikeras båda linjerna norlmalt. Turismen blomstrar som aldrig förr i skärgården, då hela skärgården numera finns på listan över UNESCOs världsnaturarv. De som valt att bo året om så får biinkomster sommartid och kan njuta av tystnaden hela vintern.
Många svenskar besöker nämligen Åland sommartid då Åland är fortfarande tryggt och säkert. Vi hade några incidenter med bilbomber på färjorna, men det har nog de flesta glömt nu när stora delar av Europa har säkerhetsproblem.
På Åland bor nu 102 nationaliteter, men flyktingexperimentet dog nog sotdöden då politikerna så småningom insåg vart Sverige var på väg, och istället tog man tillbaka sin gamla slogan: ”Åland – svenskare än Sverige”. Nu med rätta.
Mer såg jag inte i kristallkulan.
Stephan Toivonen, Åländsk demokrati