Kränker du ditt barn på nätet?
Vårdnadshavaren ska ta hänsyn till barnets självständiga rätt till skydd för sitt privatliv samt till barnets bästa när hen publicerar material på nätet. Det fastslår Högsta domstolen.
Det är viktigt att tänka till som förälder innan man lägger upp videor och bilder av sina barn.
Högsta domstolen ändrar inte en dom där hovrätten hade dömt två män till 30 respektive 40 dagsböter för spridande av information som kränker privatlivet.
Männen hade publicerat ett videoklipp där man såg hur beslutet att omhänderta två barn verkställdes.
Den ena mannens två 9-åriga barn hade omhändertagits och socialmyndigheterna hade biträdda av polis hämtat barnen i deras hem. Barnens far hade videofilmat situationen och därefter överlämnat videoklippet till den andra mannen, som hade publicerat det på YouTube, sedan han först grumlat ansiktena på de personer som förekom i videon. Trots detta hade det varit möjligt att känna igen barnen.
HD anser att vårdnadshavaren har rätt att besluta om angelägenheter som gäller barnet och således i princip också rätt att besluta om publicering av information som gäller barnet, men när hen fattar ett sådant beslut ska hänsyn tas till barnets självständiga rätt till skydd för sitt privatliv samt till barnets bästa.
HD bedömer saken utgående från skyddet för privatliv och yttrandefrihet, vilka är i grundlagen garanterade grundläggande fri- och rättigheter. HD anser att publiceringen av videoklippet i och för sig gällde en omständighet av stor allmän betydelse, det vill säga riktigheten av ett myndighetsförfarande.
Men publiceringen av videoklippet, som ingående återgett barnens känslor, hade dock kraftigt kränkt barnens privatliv. Det att videoklippet hade publicerats på internet, där vem som helst hade kunnat se det och då det i praktiken kunde vara omöjligt att radera klippet därifrån, hade varit ägnat att ytterligare öka publiceringens skadliga verkningar.
Publiceringen hade inte varit förenlig med barnens bästa, konstaterar domstolen.
Nu kanske det känns som att en video där barn omhändertas skiljer sig drastiskt från en gullig bild på tvååringen i badkaret med bubblor i håret eller en video där femåringen får ett roligt utbrott i vardagsrummet. Men är det verkligen det? En nakenbild eller ett känsloutbrott som får viral spridning kan i praktiken vara minst lika kränkande. Och hur roligt är det om dessa bilder eller videor dyker upp på nytt när barnet är äldre?
Enligt en undersökning gjord av tidningen Kamratposten i Sverige 2015 så lägger 28 procent av de tillfrågade föräldrarna regelbundet upp bilder på sina barn på sociala medier, utan att fråga barnen. Bara 10 procent ansåg att det var olämpligt.
Men att lägga ut bilder utan barnets samtycke bryter faktiskt mot FN:s barnkonvention. I Frankrike har myndigheterna avrått föräldrar från att publicera bilder på sina barn utan tillstånd. I Tyskland har barn möjlighet att stämma föräldrar som olovligen publicerat bilder på dem.
Folkhälsans datapedagog Johan Palmén säger till Svenska Yle att samma regler borde gälla för barn som för vuxna: Om barnen måste visa vad de tänker lägga ut på sociala medier bör föräldrarna göra likadant.
”Om barnet är för litet för att kunna ta ställning ska man vara väldigt noga med vad man lägger ut, om man lägger ut. Det är utgångspunkten.”
SVT:s barn– och ungdomsprogram REA tar i ett videoklipp upp saken ur ett barns perspektiv. Medarbetaren Eira, 10, tar till orda och förklarar hur det känns när mamma eller pappa laddar upp bilder utan att fråga först: ”Det kanske inte är så kul, det kanske är en bild man inte gillar”.
”Bilder som för föräldrarna är oskyldiga kan leda till mobbing, sexuell exponering och en psykisk ohälsa hos barnen som de kan bära med sig resten av sina liv.” Det skriver Linda Bohlin, chefsjurist på Juristpunkten för SVT Opinion.
Oavsett vad bilderna eller videorna kan ha för framtida konsekvenser, så är det sist och slutligen en fråga om integritet. Fram tills dess att barnet själv kan ha en åsikt om saken är det viktigt att föräldern noga tänker innan hen trycker på dela-knappen. För den bilden kan vara kvar där när barnet är 18.
