Köttkonsumtionen är en het potatis
Matvanor har blivit en allt viktigare identitetsmarkör. Från de som säger ”är det inte kött så är det inte mat” till de som väljer bort allt som på något sätt härrör från djurriket.Det väcker också känslor: andra människors matvanor och beslut kring mat har blivit något man kan provoceras av.
Ett exempel på det såg vi i början på månaden när Helsingfors stad meddelade att man skulle sluta servera kött på sina tillställningar, för att i stället bjuda på säsongsbetonad vegetarisk kost och hållbart fångad fisk. Allt för att främja klimatet. Reaktionerna på detta i sig obetydliga beslut blev starka, och en centerpolitiker, Mikko Kärnä, skrev på Twitter att han skulle bojkotta stadens middagar. ”Jag går på specialdiet: kött”, skrev han, och fick säkert ryggdunkar från sina väljare.
Även om det bara är en markering så är det givetvis helt som det ska att Helsingfors stad serverar klimatsmart mat. Och på befolkningsnivå har det förstås enorm betydelse vilka livsmedel vi väljer och väljer bort. Enligt Världsnaturfonden (WWF) i Sverige står kött- och mjölkproduktionen för 20-30 procent av miljöpåverkan.
WWF i Finland publicerar inte längre en egen köttguide, men WWF i Sverige publicerade sin senaste i veckan. I guiden klassas köttet utifrån fem kriterier: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Varje typ av kött får sedan rött, gult eller grönt ljus beroende på i vilken grad de uppfyller kriterierna.
I den uppdaterade guiden får all svensk kyckling, förutom den Krav-märkta, rött ljus. Orsaken är att kriterierna har skärpts för både klimatpåverkan och djurvälfärd. Kvaliteten på den importerade kycklingen är enligt guiden överlag låg, med den thailändska och brasilianska i botten.
På Åland gick kycklingslakteriet på Hellesby gård i konkurs 2003. Sedan dess har mycket hänt och det skulle i dag kanske finnas förutsättningar för en småskalig uppfödning av åländsk kvalitetskyckling. Men alla är inte övertygade om att kyckling är ett klimatsmart alternativ, som ger mycket protein i relation till insatta resurser. Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare vid Sveriges lantbruksuniversitet, påpekade i Dagens Nyheter i veckan att kycklingar äter föda som människor hade kunnat äta, medan en ko på naturbete äter gräs, vilket vi människor inte kan äta. Med det i åtanke så blir kycklingen inte en självklar klimatvinnare.
Bland det kött som får grönt ljus i WWF:s guide är det just ekologiskt producerat naturbeteskött som dominerar. Det nötkött som importeras från Finland till Sverige får sämre betyg än det inhemska: rött för klimat och djurvälfärd, gult för biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel. Dock grönt för antibiotika. Det sämsta köttet enligt WWF är det som importeras från Sydamerika och USA: fem röda ljus av fem möjliga. Köttet från Irland, Tyskland och Polen har fyra röda ljus.
Sammantaget är det bara 1-3 procent av det kött som säljs i svenska mataffärer som har grönt ljus i guiden. Från producenthåll sätter man dock frågetecken kring guiden som sådan. I Finland säger Lantbrukarcentralen MTK:s jordbruksdirektör Johan Åberg i Hufvudstadsbladet att WWF:s köttguide i sitt upplägg utgår från att konsumenterna inte ska äta kött. ”Den skulle vara till större nytta om den hjälpte de konsumenter som vill äta kött att välja. Det är stora skillnader mellan kött och kött”, säger han, och råder konsumenterna att köpa närproducerat om de vill äta innerfilé och att undvika filé från Brasilien eller Argentina.
Vad gäller fisk ställs konsumenterna också inför dilemman. Det går inte att som enskild konsument att välja fisk som odlats på land i stället för i öppna kassar till havs. Däremot har det som förr kallats skräpfisk börjat slå igenom. I frysdisken finns färdiga biffar gjorda på braxen och id, och kedjorna har även börjat sälja ”skräpfisk” på burk, som ett alternativ till tonfisk. Välkomna nyheter för tveksamma och trötta konsumenter, och ett ur klimatsynpunkt ofantligt mycket bättre alternativ än den sydamerikanska nötfilén.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
