Kort vecka kan bli trumfkort
”En överväldigande framgång”. Så beskriver forskarna världens hittills största försök med fyradagars arbetsvecka. Det är spännande läsning, inte minst för en region som Åland som vill locka till sig inflyttare.
Försöket genomfördes 2015–2019 på Island på initiativ av staden Reykjavik och landets regering. Deltagarnas arbetsvecka förkortades till 35–36 timmar, med oförminskad lön. Antalet deltagare – 2 500 – var kanske inte imponerande stort, men det motsvarar över 1 procent av Islands arbetsföra befolkning. Försöket pågick i hela fem år och på olika typer av arbetsplatser, även sådana med skiftesarbete: kontor, dagis, sjukhus och socialtjänst. Resultatet visar att upplevd stress och utbrändhet minskade markant i alla grupper, och deltagarnas hälsa och balans mellan arbete och fritid förbättrades likaså. Och framför allt: produktiviteten och servicenivån förblev densamma, eller ökade.
”Det här visar att den offentliga sektorn är redo att gå i bräschen för kortare arbetsveckor, och att andra länders regeringar kan lära sig av det”, säger Will Stronge, forskningschef vid den brittiska tankesmedjan Autonomy, som analyserade resultatet av försöket.
Försöket utmynnade också i verkliga förändringar: enligt avtal som tecknats efter att det avslutades har 86 procent av Islands samlade arbetsföra befolkning nu antingen förkortad arbetstid eller arbetsavtal som tillåter dem att gå ner i arbetstid.
I en annan önation, Nya Zeeland, pågår ett liknande experiment inom det privata näringslivet. Där jobbar detaljhandelsjätten Unilevers anställda fyradagarsvecka med bibehållen lön under hela 2021. Efter årsskiftet ska företaget utvärdera resultatet och se om det går att utvidga till deras 155 000 anställda globalt.
Men trots att försök görs och resultaten är positiva verkar det vara något som – hittills i alla fall – har hindrat företag från att löpa linan ut. Redan 2019 gjorde Microsoft ett försök på sina kontor i Japan, då de anställda fick ledigt fem fredagar i rad med oförändrad lön. Bara på den korta tiden kunde man notera positiva förändringar som mer effektiva möten, nöjdare anställda och en skjuts uppåt i produktiviteten på hela 40 procent.
Framgången följdes dock inte upp, utan femdagarsveckan förblir normen, hos Microsoft såväl som hos andra små och stora arbetsgivare världen över.
Varför jobbar vi så mycket? För lågavlönade grupper som ”gigarbetare” och timanställda är svaret enkelt: annars kan de inte försörja sig själva och sina familjer. Men tillräckligt många i vår del av världen arbetar och tjänar betydligt mer än som krävs för att täcka basbehoven. Deras drivkraft är en annan. Att kunna konsumera mer är förstås en. Andra jobbar heltid och ofta mer därtill för att de hittar en mening och en identitet i sitt jobb. Men det är få som går ner i arbetstid även om de har marginaler för det. Det är svårt att bryta mot normen, både för enskilda och för företag. Om inte ens Microsoft vågar ta steget, vem gör det då?
Tja, varför inte Åland? Vår vackra natur är vårt trumfkort när det gäller att få människor att flytta hit. Nu har vi en chans att fånga upp dem som reflekterar över pandemin och klimatkrisen och över hur ett bra liv ser ut. Helt säkert är det många som väntar otåligt på att återuppta sina liv så som de såg ut innan: bilpendla till jobbet, arbeta tio timmar om dagen, shoppa på helgerna, flyga till andra sidan jordklotet på semestern. Men tillräckligt många borde nu vara mottagliga för ett budskap om en annan tillvaro, med måttligare tempo och luftfickor i kalendern.
Det brukar ju heta att tid är pengar, men det är ju mycket mer än så: tid är liv. Finns det någon orsak till varför fyradagars arbetsvecka med bibehållen lön inte skulle lyckas lika bra på Åland som på Island?
Vågar de åländska arbetsgivarna – offentliga såväl som privata – göra ett ärligt försök?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
