DELA
Foto: Jonas Edsvik

Konsumentens rätt att informeras om köttets ursprung

Öppenhet och transparens stärker konsumentens rätt.
Därför bör Åland gå in för att förordningen om ursprungsmärkning av restaurangkött ska gälla även här.

I Finland är restauranger snart tvungna att ursprungsmärka köttet man serverar. Det gäller allt kött – nöt, gris, får, get och fjäderfä – som restaurangen tillreder själv. Det gäller inte halvfabrikat eller vilt, ren, hästkött och fisk.

Åland har egen behörighet på området, så för att regelverket ska gälla här krävs ett aktivt beslut av landskapsregeringen. Enligt minister Camilla Gunell (S) vill regeringen ta det.

För konsumenternas skull, men också för de åländska producenternas skull, bör man göra det.

Undertecknad valde för ett par år sedan att i huvudsak äta endast finländskt, åländskt eller svenskt kött. Efter en tid resulterade det i drastiskt färre uteluncher. Det blev för jobbigt att tvinga servitörer att gå och fråga, gräva fram emballage eller ringa leverantörer och tvinga andra kunder att vänta i kön tills det var klart vilka lunchalternativ som var reella.

Undertecknad vann på kuppen, det är billigare med egen lunchlåda, men det är knappast den utveckling som lunchkrögarna hoppas på. De envisa frågorna medvetandegjorde förstås krögarna om betydelsen av vilket kött de köper in, men det är fortfarande få som öppet berättar om köttets ursprung på menyn.

Det är ju oftast så, att det krävs regeländringar för att enskilda och företag ska ändra sitt beteende i någon större omfattning.

Undantag finns ändå. Den senaste veckan har ett mindre antal restauranger gått in för att ursprungsmärka sin meny, på initiativ av nätverket Bärkraft.ax. Bra! Gruppen kanske växer på frivillig väg, men det oaktat kan man för konsumenternas skull gå in för en regeländring.

Köttets ursprung spelar roll ur flera perspektiv. Det är en klimatfråga – att äta nötkött från Sydamerika är något helt annat än att äta en åländskt nötkött ur klimatperspektiv. Det är en djurrättsfråga – att äta åländskt kött är en helt annan sak än att äta kött från Centraleuropa sett till vilka villkor djuret levt under.

Det är en hälsofråga – att äta åländsk eller finländsk gris är något helt annat än att äta dansk eller tysk gris sett i till exempel mängd antibiotika djuret fått. Det är en samhällsekonomisk fråga, att äta närproducerat betyder att pengarna också stannar i närområdet.

Att som konsument kunna göra aktiva val enkelt, utan att behöva känna sig besvärlig och ställa frågor, är väsentligt.