DELA
Foto: Emma Harald

Kön spelar fortfarande roll i politiken

Inte så mycket när vi väljer kandidat, men nog då vi väljer parti. Skillnader mellan könen syns fortfarande i politiken.

I vårens riksdagsval blev historiskt många kvinnliga kandidater invalda. Jämför man internationellt kommer Finland med sina 46 procent kvinnliga kandidater på åttonde plats i kvinnlig representation. Men tendensen till ökad jämställdhet syns inte bara i Finland, utan i flera nationella parlament.

Också i Europaparlamentet ökar andelen kvinnliga ledamöter något, som efter vårens val ligger på 39 procent. Nämnvärt i sammanhanget är att parlamentet i tisdags utsåg tyska Ursula von der Leyen som den första kvinnan någonsin till EU:s tyngsta post – ordförande i EU-kommissionen.

Detta skulle inte vara möjligt utan ett förändrat röstningsbeteende – hos både män och kvinnor. Kön tycks spela allt mindre roll i valet av kandidat, vilket är glädjande ur ett jämställdhetsperspektiv. Enligt en nyligen utkommen rapport från Det nationella valforskningskonsortiet röstar i dag ungefär 40 procent av männen i Finland på en kvinnlig kandidat. Det är en kraftig ökning sedan 1980-talet då siffran låg på runt 10 procent.

– Valet av kandidat har blivit mer jämställt. Kandidatens kön kanske inte längre spelar så stor roll, utan man fäster mer uppmärksamhet vid kompetens, var kandidaten kommer ifrån och vilken typ av politik hen för, säger professorn i statsvetenskap Åsa von Schoultz, som har varit med och gjort undersökningen, till Svenska Yle.

Som mothugg när vikten av jämställda parlament diskuteras brukar ofta frågan huruvida en jämställd könsfördelning har något egenvärde dyka upp. Det har det. Representation är viktigt i en demokrati. Särskilt då det verkar finnas skillnader i mäns och kvinnors politiska hjärtefrågor och val av parti. Det blir tydligt i Åbo Akademis rapport ”Voting and public opinion in Finland – The parliamentary election of 2019”, där bland annat väljarbeteendet i årets riksdagsval analyseras.

Centern och Socialdemokraterna är de två partier som utgör undantagen i och med att de attraherar ungefär lika många kvinnliga som manliga väljare. Den största skillnaden finns hos Sannfinländarna, som skulle ha blivit Finlands största parti om männen hade fått välja. Partiet fick 23 procent av rösterna bland de manliga väljarna, men bara 11 procent bland de kvinnliga väljarna. Sedan valen 2011 och 2015 har de dessutom förlorat fem procentenheter i den kvinnliga väljarskaran.

För de Gröna är läget det omvända. 16 procent av kvinnorna, men bara 8 procent av männen röstade på partiet i riksdagsvalet.

Frågan är om dessa könsskillnader i väljarbeteende också finns på Åland. Vi har ingen liknande forskningsrapport att förlita oss på men resultatet i Åland Gallup ger en fingervisning.

I de senaste två galluparna, vilka är de enda två som gjorts sedan Hållbart initiativs intåg på den politiska arenan, har 933 personer deltagit. Liksom i Finland verkar den åländska Centern attrahera män och kvinnor i relativt lika stor utsträckning. Centern är, enligt gallupen, det näststörsta partiet för båda grupper.

Moderaterna är bland de manliga väljarna det största partiet med 20,3 procent av rösterna (när de osäkra väljarna är borträknade), men får ungefär hälften, 10,9 procent, av de kvinnliga väljarnas röster. Liknande fördelning är det bland Ålands framtids sympatisörer med 11,5 procent manliga väljare och 4,4 kvinnliga.

För Liberalerna är läget det motsatta. De är störst bland de kvinnliga väljarna med 23,6 procent av rösterna, men på plats tre bland de manliga med 13,1 procent. Nästan dubbelt fler kvinnor än män uppger att de skulle rösta på Hållbart initiativ om det vore val i dag, 14,9 procent jämfört med 7,7 procent.

Flera av de åländska partierna borde därför fundera över hur de kunde locka en bredare väljarkrets. Att sträva efter en bredare representation är ju, som sagt, viktigt.