DELA

Kommuner vill folkomrösta, landskapet avstår

En het höst med stora frågor på agendan har vi utlovats. Störst är kommunreformen, man frestas nästan säga oberoende av om den kan förverkligas eller inte. Och hur många – onödiga? – folkomröstningar hinner vi ha innan resultatet är klart?

Det närmar sig beslut i kommunerna.
Att folkomröstningar inte är det smidigaste sättet att fatta beslut om kommunsammanslagningar betyder inte att de inte ordnas i en del av kommunerna. I Vårdö tog styrelsen i går ställning till hur man skall gå vidare, Eckerö står i tur i dag och i Hammarland har fullmäktiges ordförande Lars Häggblom (ObS) formulerat frågorna i en kommande omröstning.

Frågorna är en kopia av de frågor oppositionen i lagtinget i våras föreslog när partierna ville få kommunerna att ordna rådgivande folkomröstningar i oktober. Enligt det skall väljarna ta ställning till om kommunen skall fortsätta som självständig, om man skall förhandla om sammanslagning med någon annan, icke namngiven kommun alternativt om man godkänner landskapsregeringens förslag till sammanslagningar.

I Vårdö har kommundirektör Andreas Johansson formulerat en ja- eller nej-fråga, gå ihop eller inte enligt modell från Sverige.

Aktuella för folkomröstning, eller åtminstone diskussion om omröstning, är också Saltvik, Sund och Brändö. Fler hinner haka på. Slutet av oktober kan bli svårt för flertalet. För att en omröstning skall kunna genomföras då måste beslutet fattas av fullmäktige inom två veckor, före slutet av augusti. Tiden är med andra ord knapp.

Inget hindrar att omröstningarna ordnas senare, frågan är bara hur? Om kommun efter kommun får olika resultat; någon vill gå ihop med en grannkommun, som emellertid vill fortsätta som självständig, vad drar man då för slutsatser?

Resultatet är naturligtvis intressant ändå, på ett teoretiskt plan. Man får en uppfattning om hur folk tänker. Men det är en ganska omfattande apparat för att fungera som opinionsmätare.

Någon kommun har föreslagit att omröstningen sker i anslutning till presidentvalet i slutet av januari. Det är fullt möjligt det också, då har man funktionärer på plats. Men det går inte att använda samma vallängd, eftersom alla som är röstberättigade i det ena valet inte nödvändigtvis får rösta i det andra. Det behövs separata vallängder, med andra ord.

I regeringsprogrammet , som skrevs för snart två år sen, utlovades en folkomröstning om kommunreformen. En heltäckande folkomröstning kunde också ha varit intressant att ta del av, men både och, en som täcker hela landskapet och separata omröstningar i olika kommuner, skulle sannolikt skapa mest rådd.

En landskapsomfattande omröstning hade också krävt en särskild lag, som när Åland i tiden folkomröstade om en anslutning till EU.

Hade det varit värt det?

Folkomröstningarna är i vilket fall som helst rådgivande, i slutändan är det de 30 ledamöterna i lagtinget som har sista ordet. Och de 30 är valda av alla de röstberättigade ålänningar som är intresserade nog att rösta.

De övriga har antagligen ingen åsikt heller vad gäller kommunerna och hur de fogas ihop. Eller är det ett förhastat antagande?