Kommer vi att stå barnlösa 2050?
Nativitetsfrågan fokuserar ofta kring hur man ska uppmuntra folk att skaffa barn. Något man kunde fokusera mera på är att minska föroreningen av kemikalier och fossila bränslen. Här pyr nämligen en möjlig fertilitetskatastrof.
”Försämring av fertilitet kan vara kopplat till förorening i form av fossila bränslen”. Det är rubriken på en artikel i The Guardian förra veckan. Danska forskare efterlyser nu mer forskning på området efter att man kunnat konstatera att fertilitetsförsämringen verkar ha börjat vid inledningen av industrialiseringen. I dag är det ett stort problem för landet där en av tio danska bebisar föds med assisterad befruktning.
Liknande problem återfinns i hela västvärlden. 2017 kom ett team forskare ut med en studie som väckte stor uppståndelse. Den konstaterade att antalet spermier sjunkit med 50 procent sedan 1973 och 2011 hos män i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Även om resultaten till viss del har tillbakavisats som alldeles för apokalyptiska återstår faktum att försämrad spermiehalt är en oroande faktor i världens barnaalstrande.
I Finland sjönk spermakvaliteten ganska kraftigt runt millennieskiftet, av hittills inte fastställda orsaker. Även om mycket forskning på ämnet behöver göras är forskarna eniga om en sak: miljögifter och kemikalier påverkar fertiliteten både hos män och kvinnor.
Enligt en ny studie från Karolinska universitet i Stockholm har kvinnor som konstateras ha höga kemikaliehalter, bland annat PCB och flamskyddsmedel, i kroppen även färre ägg. Kvinnor föds med ett visst antal äggceller, vilket betyder att en minskning är permanent. Området, kemikalier och kvinnors fertilitet, är hittills ganska underutforskat, men initiella studier ger alltså stor fog för oro.
Shanna Swan, en av forskarna bakom 2017 års uppmärksammade spermiestudie, har i år gett ut en bok som går djupare in i problemet. I boken, med det ominösa namnet ”Countdown” (nedräkningen) varnar hon för att inom bara några få generationer kan spermkvaliteten bli så pass låg att det inte längre duger för fortplantning. Hon befarar att de flesta par kommer behöver assisterad befruktning år 2045.
Det är skrämmande, och smått spektakulära, siffror som det behövs ännu mer forskning för att backa upp. Men om ens hälften av det hon säger är sant kan vi stå inför en fortplantningskatastrof.
I dag är det cirka 5 procent av alla finländska barn som fått sin början genom till exempel insemination eller provrörsbefruktning. Om Swan och andra likasinnade forskarkollegor får rätt kommer den siffran alltså öka dramatiskt innan mitten av detta århundrade.
Men det finns förhoppningsvis bot. Vi måste förbjuda och fasa ut farliga kemikalier och även titta närmare på gifter relaterade till utsläpp av fossila bränslen. De danska forskarna som nämndes i början av denna text sammanfattar sin ståndpunkt i sin vetenskapliga artikel så här.
”Vi uppmanar regeringar, hälsomyndigheter, WHO och universitet att allvarligt undersöka framtiden för den mänskliga reproduktionen. […] Om fertilitetsproblemen är, åtminstone delvis, till följd av antropogena aktiviteter som ökar miljömässig exponering för skadliga kemikalier, då måste man vidta avgörande lagstiftningsåtgärder [samt] okonventionella, interdisciplinära forskningssamarbeten för att motverka den trenden.”
Ord och inga visor alltså.
Om det inte redan fanns fog för att stoppa klimatkatastrofen och den eskalerande kemikaliekrisen är här nu ytterligare ett. För mänsklighetens bokstavliga överlevnad. Hur många fler, och tyngre, orsaker behöver vi egentligen?
Den ledande forskaren i det danska teamet, Niels Skakkebaek, får avsluta detta resonemang så här:
”Det är ett obekvämt meddelande, men mänskligheten är under ett hot och detta borde bli en väckarklocka för oss alla”.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
