Klimaträttvisa blir domstolssak på allt fler håll
Finland har redan haft en klimaträttegång. Då mot regeringen Marin. Nu ser det ut som att även regeringen Orpo, rättmätigen, kommer få försvara sin klimatpolitik juridiskt. Runtom i världen stämmer allt fler privatpersoner och miljöorganisationer sina beslutsfattare för att få till förändring. Kanske det är enda sättet att undvika klimatkatastrof?
Förra sommaren tog Högsta förvaltningsdomstolen ställning till ett besvär från Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund gällande regeringen Marins klimatpolitik. Miljöorganisationerna hävdade att regeringen inte gjort tillräckligt för att stävja krisen. Besväret förkastades, dock med en väldigt liten majoritet av rösterna i HFD, med resonemanget att regeringen inte hade haft tillräckligt med tid att implementera åtgärder. Klimatlagen hade då trätt ikraft ett år innan.
Nu är läget dock ett annat. Vi har en ny regering som haft tid på sig att vidta klimatåtgärder, men snarare verkar de göra det motsatta.
Regeringen Orpos klimatpolitik fokuserar stort på gröna investeringar och energiteknik. Bra så. Men samtidigt sänker man bränsleskatterna och viftar bort betydelsen av att upprätthålla kolsänkor, det vill säga välmående skogar. Man har även tagit bort kommunernas skyldighet att göra upp klimatplaner samt understöd för kommunala klimatåtgärder. I regeringsprogrammet är det tydligt att man vill skifta fokus bort från utsäppsminskningar till teknikexport. För att illustrera det har Orporegeringen lagt sig till med ett nytt ord, istället för koldioxidavtryck pratar man mycket om koldioxid ”handavtryck”, som ska ha en positiv klang och syftar på sätt som Finland kan hjälpa att minska på utsläpp på andra håll. Men såsom Hbl:s luttrade miljöjournalist konstaterar i en analys av det nya regeringsprogrammet förra året: ”Ett större handavtryck är sekundärt, om inte trivialt, så länge fotavtrycket leder i fel riktning.”
Och det avtrycket leder i fel riktning. Rapport efter rapport visar på att Finland inte ser ut att nå målet om klimatneutralitet 2035. Även på EU-nivå barkar det åt fel håll. Enligt den senaste rapporten från EU:s miljöbyrå EEA gör medlemsländerna inte tillräckligt och unionens mål för 2030 ser ut att gå om intet om inte klimatåtgärderna stärks.
Vi ska komma ihåg att både Finlands klimatlag och EU:s klimatlagar är lagar, juridiskt bindande. Makthavarna har en rättslig skyldighet att följa dem. Därför blir det intressant att se om en kommande rättegång i Finland kunde ta skruv. Kanske är det enda sättet att få politikerna att inse att klimatet inte går att tumma på.
Antalet rättegångar med klimatpolitik i fokus har fullkomligen exploderat de senaste åren, i takt med att konsekvenserna av klimatkrisen eskalerat. År 2022 noterades inte mindre än 2 180 klimatrelaterade rättsprocesser runtom i världen.
I Sverige pågår just nu ett rättsfall där den ungdomsledda gruppen Aurora anklagar den svenska staten för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris. I våras stämde över 2 000 äldre kvinnor i Schweiz sin regering för att de anser att klimatpolitiken förkortar deras liv.
Och det har funnits många avslutade fall som gett upprörda medborgare rätt. Irlands högsta domstol har i en sådan fastslagit att landets regerings klimatplan inte var tillräckligt ambitiös. Likväl Nederländernas högsta domstol gav 2019 landets regering bakläxa och tvingade dem att öka på takten på utsläppsminskningarna. Förra året bekräftade en domstol i Montana i USA att 16 ungdomar som stämt delstaten har grundläggande konstitutionell rätt till en ren och hälsosam omgivning.
Det finns alltså bevis på att den rättsliga vägen kan vara ett viktigt verktyg i kampen för en grönare värld. Just nu väntar många ivrigt på vad som kan bli en historisk dom i EU, där en grupp ungdomar stämt 32 europeiska länder för att bristande klimatåtgärder bryter mot deras mänskliga rättigheter.
”Det gör ont att veta att europeiska regeringar har makten att göra så mycket mer för att förhindra detta och väljer att inte göra det”, säger 20-åriga Martim Duarte Agostinho, en av de som står bakom stämningen, till DN.
En dom väntas i höst. Och kan bana väg fler rättsfall i klimatkatastrofens spår.
Miljöorganisationerna i Finland rustar sig nu för rond två i rättssalen.
”Vi ser tecken på att regeringen inte bara agerar passivt, utan aktivt luckrar upp klimatåtgärder i Finland”, säger Hanna Aho som är klimatexpert vid Finlands naturskyddsförbund, till Hbl.
Inför en eventuell kommande rätts-sak i Finland kan vi titta tillbaka på HFD-beslutet från förra sommaren där man med rösterna 3-2 slog ner besväret från miljöorganisationerna. Antecknat i beslutet från domstolen står att klimatförändringarna är ”en ödesfråga som hotar nuvarande och kommande generationers livsvillkor”. Det är en stark grund för en framtida näsknäpp åt regeringen Orpo.
Kanske är det rättsvägen som klimatkrisen kan avvärjas, eller åtminstone lindras, både i Finland och i EU som stort? Det tåls att vänta och se.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
