Klimatpolitiken måste bli mer än tomma ord
Menar politikerna allvar med sitt klimatengagemang?
Det visar sig när de tuffa besluten ska fattas.
Allt fler väljare listar miljö och klimat som sina viktigaste frågor. Det är en trend som syns genomgående i Europa. Ändå ligger de gröna partierna inte någonstans i topp i opinionsmätningarna.
Å andra sidan har klimatet blivit valfrågor för allt fler partier. Under året hittills har de flesta åländska partierna i något sammanhang pratat om klimatet. Såväl bland riksdagskandidaterna som i kampanjerna till Europaparlamentsvalet och när kandidater till lagtingsvalet har presenterats har det talats om klimatet som vår tids ödesfråga.
Klimatet är helt riktigt en ödesfråga, den största vi någonsin stått inför. Och krisen är här nu. Då är det en lättnad att så många politiker också verkar ha insett allvaret.
Det finns dock en viktig skillnad i att prata om klimatkrisen och att faktiskt vidta åtgärder. Det räcker inte längre att politiker tar på sig den gröna hatten och säger att de vill jobba för klimatet. Inte om de vill verka trovärdiga.
Kunskapen om klimatet och insikten av krisens omfattning är utbredd bland befolkningen och då måste politiker kunna säga vad de vill åstadkomma i frågan, vilka beslut de är redo att ta.
De besluten är obekväma. Och de måste fattas nu.
Både i lagtinget och bland riksdagskandidaterna framhåller man att hållbarhet och ekonomisk tillväxt ska gå hand i hand. Man målar upp bilden av att något motsatsförhållande inte finns. Det gör det ju dock, eftersom innovationer helt utan klimatpåverkan inte är möjligt inom alla områden.
Vi vet att fiskodlingen skapar närmare 100 arbetsplatser i den åländska skärgården. Vi vet också att den är en stor bidragande faktor till de stora fosforutsläppen i havet. Utsläppen är på nedgång, men det går långsamt och de kommer inte att upphöra så länge odlingarna är placerade i havet.
En utvecklad fiskodlingsnäring och ett rent hav utgör alltså ett direkt motsatsförhållande. Vill vi ha ett rent hav måste fiskodlingen upphöra. Vem är redo att fatta det beslutet?
Beslutsfattare kan sätta upp klimatmål och göra det lönsamt för näringslivet att komma på lösningar för att nå dem. Landskapsregeringens vindkraftsstöd är ett sådant exempel. Ett klimatneutralt Åland är dock en process som inte uppenbarar sig över en natt.
Det går att minska klimatpåverkan inom alla sektorer och det är upp till politikerna att se till att det händer. Men det kommer att kosta, både för den enskilda individen och för den ekonomiska tillväxten.
Åtminstone om de folkvalda menar allvar med sitt klimatengagemang.
