DELA
Foto: Jonas Edsvik
Kan VIS-frågan på sikt stärka förtroendet för landskapspolitiken?

Kan VIS vara vändningen för de usla förtroendesiffrorna?

Över hälften av de som svarade i mars månads Åland gallup har litet eller inget förtroende för landskapspolitiken. Det är, de häpnadsväckande siffrorna till trots, en liten förbättring. Kanske det vänder nu efter att lagtinget har tagit sig igenom VIS-upphandlingen?

Förra gången Åland Gallup frågade om förtroendet för landskapspolitiken var direkt efter offentliggörandet av elhybridhandlingarna vilket resulterade i en av de största förtroendekriserna i lagtingets historia. Ett större uppsving hade kanske därför varit att vänta. Men det har inte direkt lugnat ner sig i landskapspolitiken. Centern har krisat, Veronica Thörnroos har lämnat sitt parti och regeringsblocket misslyckades med att välja sin talmanskandidat.

Andelen som tror att politikerna klarar av att utföra sina uppdrag är störst bland de som sympatiserar med regeringspartierna. Över hälften av de liberala gallupdeltagarna ger politikerna godkänt, ungefär samma gäller för de som skulle rösta på Centern och Socialdemokraterna i dag. Störst misstro är det i de Obundnas led där nästan nio av tio uppger att de har litet eller inget förtroende för lagting och landskapsregering.

Sedan gallupen stängde har vårdinformationssystemet dominerat i lagtinget. Regeringsblocket sprack återigen när Mogens Lindén (S) valde att gå sin egen väg, och han har fått stort medhåll av samhällsdebattörer som ifrågasätter varför partiet och regeringssamarbetet skulle trumfa den personliga övertygelsen.

Kanske det är så att den brist på förtroende som syns i Åland Gallup har bidragit till uppståndelsen?

Det tycks vara så att lagtinget vet mer än det har kunnat säga i VIS-processen. Så är det ofta. Skillnaden är att människor generellt tror att politikerna gör kloka val i enlighet med sina väljares, och landskapets, intressen. Trots att man inte själv kan granska varenda steg i processen.

När förtroendet för landskapets politiker är lågt blir det svårare att säga ”lita på oss”. Då tenderar allmänheten att tro på de som ifrågasätter.

En nyttig insikt för våra landskapspolitiker, och även något att ta med sig i framtiden, är att en låg tilltro kräver en större tydlighet i hur man driver sin politik.

Vill man vara optimist så kan man spekulera i att det värsta nu ligger bakom landskapspolitikerna vad gäller det låga förtroendet. Trots konflikterna om VIS så höll lagtinget ihop och kunde rösta igenom budgeten med stor majoritet. Lagtingsledamöterna visade att parlamentet klarar av att driva frågor framåt, trots att kritiken har varit högljudd. Det är nämligen ingen självklarhet i självstyrelsegården.

Nu gäller det att fortsätta på samma väg.

Regeringen Sjögrens första tid vid makten har varit stormig. Frågan är hur prognosen ser ut. Nästa utmaning blir den nya rambudgeten. Hur den påverkar de olika verksamheterna under landskapets paraply kan mycket väl leda till nya konflikter. Vindkraften, som redan nu är en starkt polariserande fråga, kommer också snart att bli föremål för politisk debatt.

VIS visade att det går. VIS visade också att ett nytt angreppssätt är nödvändigt. Tydlighet är nödvändigt för att stärka förtroendet för landskapspolitikerna.

 

LÄS OCKSÅ