Källkritik är viktigt när drevet går
Vad är skandinavisk kultur?
Svaret skapade en storm av kritik från nationalister som fick flygbolagsjätten SAS att backa från sin egen reklamfilm. Men vem var egentligen avsändaren av kritiken?
I början av veckan publicerade det skandinaviska flygbolaget SAS en reklamfilm i sina digitala kanaler. Vad är skandinavisk kultur?
– Absolut ingenting. Vår demokrati kommer från Grekland, föräldraledigheten från Schweiz. Cykeln och midsommarstången har sitt ursprung i Tyskland. Till och med lakrits är från Kina, menar flygbolaget.
Poängen med reklamfilmen var inte att förminska det som många i dag uppfattar som skandinaviskt. Poängen var att förmedla att ett resande folk samlar intryck från andra delar av världen. Det är inte en kontroversiell åsikt och borde definitivt inte devalvera värdet av kulturella fenomen.
Filmen väckte hur som helst stor uppståndelse på nätet. Enligt Mathias Cederholm, researcher och utbildare vid företaget Allefonti, publicerades nyheter om reklamfilmen på svenska högersajter, nyheten spreds sedan till större internationella motsvarigheter varifrån mycket kritik också tycks ha kommit.
På Youtube fick videon närmare 14 000 ”tumme ner” och mottagandet ledde till att SAS tog ner reklamvideon. Också flygbolaget menar att kampanjen utsatts för ett riktat drev och återpublicerade senare videon i sina kanaler.
I den ständigt pågående kampen om tolkningsföreträde är den här typen av frågor symboliskt viktiga. Inom nationalismens ramar blir det viktigt att särskilja det egna ”folket” från andra. Kulturella markörer är effektivt för att uppnå just det.
Det blir, med andra ord, viktigt att få definiera om köttbullar är från Sverige eller Turkiet eftersom man då också närmar sig rätten att definiera vad som inte är svenskt.
Och att mobilisera motstånd på sociala medier är bevisligen effektivt. Det fanns kritik mot SAS även i Sverige, men den stora mängd respons som gjorde att SAS backade hade inte varit möjlig utan spridningen i alternativa kanaler på nätet.
Det gäller att vara vaksam när den här typen av drev går igång. Och speciellt när de sociala medierna är plattformen för drev måste man fråga sig vem som är den faktiska avsändaren av kritiken. I det här fallet tycks både flygbolaget och Cederholms uppfattning vara att den massiva kritik kommer via internationella trollfabriker.
Och i kampen om tolkningsföreträdet kan de sociala mediernas snabba spridning skapa illusionen av den breda massans åsikter. En sådan metod kan bara motarbetas med källkritik.
