Jordbruket kan visa vägen i klimatfrågan
Från att ha varit utpekad som en klimatbov har jordbrukssektorn profilerat sig allt mer som en viktig aktör i hållbarhetsomställningen.
När får Åland en klimatrådgivare för jordbruket?
Jordbrukets andel av Finlands växthusgasutsläpp är cirka 20 procent. På Åland står sektorn för 18 procent av landskapets totala utsläpp.
Vi behöver mat samtidigt som vi behöver ett stabilt klimat. Här finns en gyllene medelväg att finna.
Jordbruket i Finland kan minska sina utsläpp av växthusgaser med 29 procent fram till 2035 och med 38 procent till år 2050 utan att produktionen minskas. Det visar en ny klimatrapport som tagits fram av Naturresursinstitutet Luke på uppdrag av producentorganisationerna Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, MTK, och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. 75 procent av det finländska jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från marken och resurseffektiv åkeranvändning är nyckelfaktorn enligt rapporten.
För att få till stånd en minskning av utsläppen behöver torvjordarnas utsläpp minskas, kolbindningen på mineraljordar effektiveras samt biogasproduktionen och användningen av solenergi ökas på gårdarna.
Det går i linje med vad FN:s klimatpanel konstaterat i sin specialrapport om livsmedelsförsörjning och lantbruk. De konstaterar att vi måste ändra våra jordbruksmetoder, återställa torvmarker och skogsmarker där det går samt äta mindre kött och mera grönsaker.
När det kommer till klimatsmart livsmedelsproduktion har Åland redan en egen vision som formulerats i landskapets livsmedelsstrategi. Den är att ”Östersjöns gastronomiska ö är både hållbar och framtidsanpassad”. Strategin utarbetades i början av 2017 av landskapet i samarbet med Ålands producentförbund.
I slutet av förra året gav man en pr-firma i uppdrag att kommunicera strategin utåt och i slutet av våren lanserade man exempelvis en guide för att lyfta åländsk matkultur. Men klimatprofileringen av strategin är ännu inte väldigt synlig trots krisen som står runt knuten. På Landsbygdscentrums hemsida konstaterar producentförbundets vd Sue Holmström att ”vi behöver redan nu börja anpassa oss för mer extrema väderförhållanden”. Hon har rätt.
Jordbruksmässigt tror experter att vi får ett gynnsammare klimat under de närmaste åren på grund av klimatkrisen – men inte på lång sikt. Förändrade och extrema väderförhållanden kommer vara en stor utmaning för en hållbar livsmedelsproduktion.
2018 konstaterade den tidigare ÅPF-ordföranden och WWF-pristagaren Tage Eriksson att det görs för lite på Åland för att anpassa och optimera jordbruket för den kommande utmaningen.
”Å ena sidan anklagas man för att vara en stor klimatbov, men å andra sidan kan jord- och skogsbruket vara en väldigt viktig aktör för att motverka klimatförändringen.”
I landsbygdsutvecklingsprogramme t för landskapet Åland för perioden 2014–2020 har man ökat planerade offentliga utgifterna för miljö- och klimatvänligt jordbruk med 300 000 euro. Detta arbete kunde och borde inkludera en koordinerande expertinstans som kan handleda och styra det åländska jordbrukets klimatarbete.
”Klimatfrågorna avgörs där de har störst effekt. Förhållandena varierar dock regionalt och från gård till gård”. Det säger MTK:s miljödirektör Liisa Pietola.
Behov av gårdsspecifik klimatinformation är alltså av stor vikt.
Jordbruket har i omgångar utpekats som en klimatbov men diskussionen har blivit allt mer balanserad och erkänner numera jordbrukets viktiga roll som en katalysator för omställning.
Här kan Åland gå i bräschen.
