Jobba mindre – för dig själv och planeten
Det ökar det inviduella välmåendet, produktiviteten, jämställdheten och jämlikheten samt hjälper till att minska koldioxidutsläppen.
Att jobba kortare arbetsdag kan vara svaret på många av våra samhällsproblem.
Moderniseringen av samhället och den teknologiska utvecklingen bar med sig ett löfte om kortare arbetsdagar och mer fritid. Den tongivande ekonomen John Maynard Keynes såg redan på 1930-
talet framför sig en 15 timmars arbetsvecka. Men så blev det inte riktigt. Istället jobbar många av oss till utbrändhetens rand i ett samhälle som präglas av hyperkonsumtion. Både vi och miljön mår dåligt av långa arbetsdagar, så varför fortsätter vi?
Inte är det för den generella välfärden i alla fall.
”År 2000 var länder såsom Storbritannien och USA redan fem gånger så rika som 1930. (…) Överdrivet arbete och stress är status symboler.”
Det konstaterar ekonomikern och historikern Rutger Bregman, som är en stark förespråkare för kortare arbetsveckor. Han konstaterar att det är ”svaret på (nästan) allting”.
Om vi först och främst tar och tittar på individen, så är det rent av hälsovådligt att arbeta och stressa så mycket som vi gör idag. Arbetstagare som kör långa pass på jobbet har högre risk för hjärtattack, stroke och depression. I Japan, som har några av de längsta arbetsdagarna i världen, finns det till och ett ord för dödsfall relaterat till övertidsarbete, Karōshi.
Färre arbetstimmar är också bra för att motverka ekonomiskt ojämlikhet och sporrar jämställdhet mellan könen. De länder med kortare arbetsveckor ligger i topp i jämställdhets-ranking och de länder med längre arbetstider har oftast en större klyfta mellan låg- och höginkomsttagare.
Och sist , men verkligen inte minst. Genom att jobba mindre så kan vi ha mindre skadlig inverkan på miljön. Det finns en positiv korrelation mellan antal arbetstimmar och koldioxidutsläpp och preliminär forskning har konstaterat att en procents minskning i arbetstid kan leda till en 0,8 procentig minskning i utsläpp.
Den miljökris vi står inför kräver också att vi ändrar vårt konsumtionsbeteende mot att nyttja mer tjänster och ta tid för upplevelser istället för att köpa nya prylar.
Det finns många lyckade exempel på förkortad
arbetstid. Svartedalens äldreboende i Göteborg fick internationell uppmärksamhet när de i februari 2015 lät sina anställda arbeta sex timmar istället för åtta, men med full lön.
”Jag har hunnit med mitt privatliv mer och jag tycker också att man är mer effektiv på jobbet när man jobbar färre timmar”, säger Eva Emanuelsson till SVT.
Ett företag i Nya Zeeland lät de anställda ta ledigt två dagar under två veckors tid och försökte sig alltså på en fyra-dagars vecka. Utvärderingen visade en minskning av stress utan att produktiviteten led. Även på Island har de positiva effekterna av minskad arbetstid hyllats.
Det är dock inte en reform som kan göras svepande över alla branscher, idén om kvalitet framom kvantitet i arbetslivet måste anpassas efter den egna arbetsplatsens behov. Men möjligheterna är många och konceptet kan även nyttjas för att motverka arbetslöshet (om två personer kan dela på ett jobb) samt gör det möjligt för flera att starta familj och ägna sig åt meningsfulla fritidsaktiveter som bidrar till samhället.
Nu återstår bara frågan, vilka åländska företag
vågar satsa på en revidering av arbetstiden?
