Iran på väg mot en ny vår
Mahsa Amini. Kanske får namnet med tiden samma patina som Malala Yousafzai eller Rosa Parks. För medan världen tittar så sörjer Iran hennes död med gatstenar, saxar och slagord.Det kan vara startskottet för en revolution som liknar den arabiska våren.
Förra veckan stoppades 22-åriga kurdiska Masha Amini av så kallad sedlighetspolis i Teheran. Hon beskylldes för att inte bära sin huvudduk på ett korrekt sätt och frihetsberövades. Strax efter drabbades hon av en stroke och en hjärtattack. I fredags dog hon.
Iranska myndiheter har försökt förklara dödsfallet med att hon hade epilepsi och diabetes, det är en bild som starkt motsägs av FN:s människorättskomissionär Nada Al-Nashif och av Aminis egna föräldrar. Enligt Al-Nashif blev Masha Amini slagen i huvudet med en batong och aktivistgrupper menar att det finns belägg för tortyrliknande behandling.
Protesterna har sedan begravningen i lördags spritt sig över landet och växte i början av veckan snabbt i omfattning. Den yngre generationen har gått i bräschen och under måndagen och tisdagen samlades stora folkmassor i centrala Teheran för att visa sitt missnöje med den fundamentalistiska regimen. Men det är inte bara unga i storstäder, som av tradition har en mer kritisk inställning till regimen. Protesterna har också ägt rum i områden som vanligtvis inte har en lika regimkritisk hållning. Det är betydelsefullt. Protester på ett torg går att stoppa, men en bubblande ilska i ett helt land kan bli början på en folkrörelse.
Tack vare internet går det att följa händelseförloppet nästan i realtid. I sociala medier syns bilder och filmer på kvinnor som bränner sina huvuddukar och klipper sitt hår i offentligheten. Omvärlden får samtidigt en inblick i det hänsynslösa våldet som polisen använder för att stoppa demonstranterna.
Men iranierna står inte ensamma. FN krävde i veckan en oberoende utredning av dödsfallet samtidigt som landets president Ebrahim Raisi deltog i generalförsamlingens sammanträde. Även den amerikanska utrikesministern Antony Blinken har uppmanat iranska myndigheter att sluta förfölja iranska kvinnor och nu sprids protesterna även i resten av världen – med filmer och bilder på kvinnor klipper sitt hår i solidaritet med sina iranska systrar.
Sedan den islamistiska revolutionen 1979 har Iran blivit ett repressivt land där muslimska mäns företräde är ohotat. Det drabbar inte bara kvinnor – även etniska och religiösa minoriteter drabbas av fundamentalismen.
När det blir så stora spänningar mellan folket och makten kan en enskild händelse få stora följder. Vi såg det under den arabiska våren som inleddes i Tunisien med att grönsakshandlaren Muhammed Bauazizi i protest tände eld på sig själv efter att en längre tid har trakasserats av myndigheter. Ett mer aktuellt exempel är George Floyds död i USA som blev starten för black lives matter-protesterna. Även om Mahsa Aminis död var gnistan som tände lågan så handlar protesterna i Iran inte enbart om regimens kontroll av kvinnor. Det handlar om alla de grundläggande rättigheter som regimen genom sitt fundamentalistiska förtryck har berövat människor. Det handlar om människors rätt att få känna sig fria.
Enligt Irankännaren Trita Parsi kan Iran få sin arabiska vår nu, just tack vare den kulturella och geografiska spridningen bland de som nu vänder sig mot makten.
– Död åt förtryckarna, ropas på Teherans gator och torg. I ett land där ett brott mot den kvinnliga klädkoden ledde till ett dödsstraff för bara en vecka sedan. Det är en upprorshandling som kan leda till bestående förändring.
Kanske blir namnet Masha Amini snart synonymt med frihetskampen i Iran, kanske kommer hon att förknippas med kampen för mänskliga rättigheter på samma sätt som Malala Yousafzai eller Rosa Parks.
Kanske Iran nu får den vår som landet förtjänar.
