Inte sociala mediers fel att unga mår dåligt
Användningen av sociala medier pekas ofta ut som en källa till ungdomars allt sämre psykiska mående. Ny nordisk forskning slår dock fast att det inte existerar några sådana belägg. Men frågan kvarstår dock: Varför mår så många unga dåligt i dag?
Det är det viktigt att diskussionen kring ungas psykiska mående nyanseras, och att vi inte låser fast oss vid lättvindiga förklaringar.
Flera undersökningar och forskningsrapporter från de senaste åren visar att ungdomars psykiska ohälsa har ökat lavinartat. Den stora undersökningen ”Hälsa i skolan” från Institutet för hälsa och välfärd år 2017 visar dystra resultat i Finland, och Socialstyrelsen i Sverige rapporterade i slutet av samma år att den psykiska ohälsan hos ungdomar mellan 10 och 17 år hade ökat med hela 100 procent perioden 2006–2016.
Något som allt som oftast lyfts fram av olika debattörer som orsaken till den ökade psykiska ohälsan hos unga är den ökade användningen av sociala medier som Snapchat, Instagram och Facebook. Det finns visserligen studier som visar på kopplingar mellan användningen av sociala medier och psykisk ohälsa, men det finns också forskning som visar att några sådana samband inte existerar.
Enligt den helt färska nordiska forskningsrapporten ”#StyrPåSoMe – Er sosiale medier faktisk en trussel for unges trivsel?”, som är utförd av Happiness Research Institute på uppdrag av Nordiska ministerrådet, finns det över huvud taget inga belägg för att användandet av sociala medier påverkar ungdomars psykiska välmående i någondera riktning. Resultaten i rapporten bygger på en gedigen och bred studie, där man dels genomfört en egen undersökning med 1 160 respondenter i åldern 14–29 år i Norden, dels utgått från representativa PISA-data med 77 600 15–16-åriga respondenter i Norden. Dessutom har man i kvalitativt syfte intervjuat en rad forskare och andra experter på området, med vars kunskaper man analyserat sina data.
Det är således resultaten av en synnerligen omfattande och tung forskningsansats som nu presenteras. En av slutsatserna som dras i studien är att ungas liv på nätet och i sociala medier inte går att frikoppla från deras övriga liv utanför nätet. Hur de unga mår generellt avspeglas i hur de mår – och agerar – på nätet. Enligt studien finns korrelationer både mellan hur aktiva eller passiva unga upplever sig vara i det vanliga livet och hur passivt eller aktivt de agerar på sociala medier, och mellan hur de upplever sitt mående både i livet generellt och på sociala medier.
Rapporten poängterar dock att det inte går att urskilja vad som är hönan och ägget, och att det alltså inte finns några belägg för att det är just användandet av sociala medier som gör att ungdomar mår psykiskt dåligt.
Men om inte sociala medier är källan till det onda, vad är det då? För faktum kvarstår: trots att de nordiska länderna tillhör världens mest välmående, ökar den psykiska ohälsan bland våra unga dramatiskt. Varför är det så? På den frågan finns inga entydiga svar. Men mycket pekar mot att växande sociala klyftor, en pressad tillvaro både i skolan och på fritiden, samt en högst osäker och kravfylld framtida arbetsmarknad tillsammans skapar ohållbar stress och osäkerhet hos många ungdomar. Den pågående klimatkrisen lär heller inte underlätta.
I stället för att låsa oss vid bekväma förklaringsmodeller som skrapar på problemens yta, borde vi således våga närma oss pudelns kärna: Vi måste börja ställa om till ett mera hållbart och jämlikt samhälle på flera plan, ett samhälle som varken förstör våra ungas mentala hälsa eller utarmar jordens resurser.
