Insikten lika viktig som resultatet
En klimatkoll är mera än en väg till dåligt samvete.
Det ger en överblick var de största klimatfällorna finns i din vardag, och kan även så ett frö till en mer medveten framtid.
Nya Åland publicerar i dag en klimatgenomgång med lagtingsledamöterna och landskapsregeringen. I genomsnitt släpper lagtingsledamöterna ut 8 ton kolodioxidekvivalenter per år och person.
De 27 ledamöter som lämnade in sina svar släpper sammanlagt ut cirka 216 ton koldoixid per år. Bert Häggblom (Ob), Axel Jonsson (Åf) och Brage Eklund (Åf) svarade inte på enkäten trots upprepade försök från vår sida.
216,1 ton koldioxid motsvarar tillverkningen av 6 480 par jeans, en personbilsresa Mariehamn-Geta tur och retur 8 700 gånger eller en bussresa 156 varv runt jorden.
I regeringen är siffran 7,7 ton per person och år.
Det är förstås inte särskilt bra siffror. Enligt den klimatkoll som Nya Åland använde sig av, klimatkontot.se, är den hållbara förbrukningen på mellan 0,7 och 1,5 ton per person och år. Men i vår del av världen, med nuvarande system är det faktiskt väldigt få som klarar av att uppnå ett sådant gränsvärde.
Det beror förstås på den livsstil vår del av världen har. Den livsstil som hela tiden skapar efterfrågan på konsumtion, som har ett stort energibehov och som än så länge kräver att människor i stor utsträckning förflyttar sig fysiskt. Personer med politiska förtroendeuppdrag är förstås inget undantag.
Enligt klimatkollen släpper genomsnittssvensken ut 8 ton per år i sin genomsnittliga konsumtion, det globala medeltalet är 6 ton. Det betyder att lagtingsledamöterna enligt testet faktiskt klarar sig rätt bra i jämförelse med andra.
Det som i det här sammanhanget är mycket mer intressant än de enskilda ledamöternas utsläppssiffra är effekterna av att göra testet. När Nya Åland var på plats utanför plenisalen bubblade ledamöterna av nyfikenhet och diskussionsvilja. Vitvaror, elbilar, fritidsintressen, flygresor, klädinköp och sopsortering diskuterades och jämfördes ledamöterna emellan. Ett visst mått av flygskam infann sig också.
Att göra en klimatkoll, egentligen vilken som helst, är ett oerhört starkt pedagogiskt verktyg. De flesta vet nog egentligen att siffrorna ser ut som de gör, och varför. Det finns inte längre någon tvekan om att flygresorna är den största bidragande orsaken till att resultatet går upp för de flesta personer.
Men att också märka att sopsortering kan sänka siffran, eller vilken effekt bilkörningen har blir en chans att tänka till ett varv till på sitt ekologiska fotavtryck. Att dessutom få ställa kategorierna i relation till varandra (boende, mat, konsumtion och resor) visar var påverkan är som störst och var det går att hämta in vinster. Och att till exempel fundera över sin sammanlagda årliga flygtid är en väckarklocka för många.
Det finns säkert mer invecklade och heltäckande test, det finns garanterat en diskrepans i de olika ledamöternas svar beroende på hur man har räknat. Allting bygger på egna uppskattningar och i vissa kateogrier finns tolkningsutrymme som gör att svaren kan variera, beroende på hur man har läst frågan.
Men insikten att det går att göra någonting annorlunda, eller insikten att det kräver en stor uppoffring är alla nyttiga poänger att lyfta fram. Det handlar inte om att peka ut någon som var sämst eller vem som är bäst utan att väcka en nyfikenhet.
Därför publicerar också Nya Åland resultatet för oss som var med och gjorde testet. Vi är inte bättre än någon annan, vi är ganska mitt i raden faktiskt.
Gör som våra högsta politiker, gör en klimatkoll. Svara så ärligt du kan på frågorna. Och ta dig sedan en funderare på vilka åtgärder som du faktiskt kan göra för att minska ditt klimatavtryck, även om det handlar om att semestra i Norden i stället för i Thailand, tänka ett extra varv innan du tar bilen eller hoppa över det importerade köttet en extra dag i veckan.
