DELA

Ingen ursäkt för att gödsla för algerna

Piss är pengar.
Det låter fult, men så är det.
Det är den enda orsaken till att det sprids ut svämgödsel på åkrar så sent som i mitten av november, när näringen inte längre kommer några grödor till godo, och när de blöta markerna bara släpper igenom det som läggs på dem, rakt ut i vattendragen.
De jordbrukare som missköter sig på detta sätt vill slippa betala vad det kostar att hålla sig till reglerna. De är inte många, men jordbruket har ett generellt problem med höga utsläpp av näringsämnen, både det ekologiska och det konventionella faktiskt.

Det blir extra besvärande att det är så, när likhetstecknen mellan till exempel den alarmerande övergödningen av Lumparn och utsläppen från jordbruket bara är att rita dit.
När dessutom en stor del av de stödformer som kommer jordbruket till del av både åländska och europeiska pengar kallas för miljöstöd, kan man inte annat än förfäras.

Vad göra?
Det vore en bra början om de regler som finns faktiskt följdes, och om övervakningen av densamma kunde skötas effektivare. Ett omfattande stödsystem som det till jordbruket måste uppfattas legitimt och likvärdigt, och det måste följas, annars är allt prat om att stöden till jordbruket styrs till ett stöd för miljön bara just prat.
Det rimmar oerhört illa med att det finns jordbrukare som tömmer tankarna rätt ut på åkern, den sista dagen man med dispens får göra det, efter dagar av ihållande regn.

Nu kanske någon argumenterar att investeringarna i gödselvårdsanläggningar och att hålla sig till alla de miljökrav som ställs på den som lyfter miljöstöd blir det där sista halmstrået som knäcker jordbrukets ansträngda rygg.
Om det är så måste diskussionen ärligen föras;
1. Bör i så fall gårdarna få ytterligare stöd för att klara investeringar i miljövänligare riktning?
2. Om man måste välja mellan en större och/eller fortsatt alldeles för hög miljöbelastning eller ett lönsamt jordbruk, vad är viktigare? Rent konkret, är det värt att Lumparns ekosystem kollapsar för att jordbrukare fortsätter köra ut piss på åkrarna i november.
Visst finns det många andra miljöbovar på Åland, biltrafiken inte minst, men när det gäller utsläpp av näringsämnen är jordbruket i en klass för sig, och det kan man inte blunda för.

I ett litet samhälle som det åländska vet man nästan alltid vad och vem som är problemet, men man väljer av olika orsaker att blunda eller titta åt ett annat håll.
Det är dumt, och det borde vi sluta med.
Skippa den åländska dispensen för spridning av gödsel en månad längre än i riket. Om det behövs stöd för investeringar, få in sådana i stället.
Se bara på problemen som uppstått för de abonnenter som får sitt vatten från problemdrabbade Sundets vatten, och tänk vad som skulle hända om en större vattentäkt blev obrukbar.

Före de tusen korna som näringsminister Karlström drömmer om står i åländska ladugårdar, så vill man gärna se att detta att det finns faciliteter för det.

Nina Fellman