DELA
Foto: Jonas Edsvik

Ingen jubileumslag – men kanske en bättre lag

Diskussionerna har varit långa och förhoppningarna varit stora, men självstyrelselagen stupade på målsnöret. Det blir ingen revidering lagom till 100-årsfirandet.

Men den prestigefrågan får ta baksätet för att garantera en väl bearbetad lag istället.
Arbetet med den nya självstyrelselagen har pågått i åtta år. Från högt flygande planer om övertagande av behörighetsområden, till och med beskattningen, har förslaget skalats av under resans gång.

Men lagom till självstyrelsefirande 2022 skulle den bli klar. Och firas av hundraåringen Åland med pompa och ståt. Men så blev det inte. Och kanske var det lika bra.

Vägen till den nya självstyrelselagen har varit lång. 2010 tillsätter landskapsregeringen en parlamentarisk kommitté, ledd av tidigare riksdagsledamoten Gunnar Jansson, som ska utarbeta ett lagförslag. Målsättningen var att skapa en modernare och enklare ordning för genomförande av behörighetsförskjutningen mellan Finland och Åland. I oktober samma år överlämnar kommittén sitt förslag till landskapsregeringen. Det konstateras att en ny lag kan vara på plats 2022, året när självstyrelsen firar 100 år. Ivern är stor.

2013 meddelar justitieministeriet att president Tarja Halonen ska leda det parlamentariska kommittéarbetet med att revidera lagen. Enligt MSÅ-politikern Roger Jansson ville man från åländskt håll att en ålänning skulle göra detta, men justitieministeriet sade nej. Kommittén ska ha ett delbetänkande klart under 2014 och ett slutbetänkande våren 2017.

Arbetet dröjer dock och delbetänkandet presenteras och överräcks till justitieminister Anna-Maja Henriksson först 2015. Kommitténs viceordförande Gunnar Jansson sade då att gruppens viktigaste riktlinje var att man jobbar med en självstyrelselag där alla behörighetsområden förutom statens kärnområden kan tas över av Åland efter diskussioner med riket.

”Jag tror inte att det blir hemskt många ändringar”, säger Ålandsminister Anne Berner i juni 2017 om eventuella förändringar mellan betänkandet och regeringspropositionen, men så i september 2017 sågas betänkandet av ministerierna i riket. Kritiken riktar sig huvudsakligen mot att landskapet skulle få rätt att själv bestämma om man vill ta över behörigheten inom flera nya områden enligt den så kallade residualprincipen.

I oktober samma år inleder en tjänstemannagrupp med representanter både för Åland och riket sitt arbete med att detaljgranska kommitténs betänkande och analysera alla de remissvar som lämnats in.

I september 2018 presenterat Berner presenterar propositionen för regeringen. I mitten av september skulle propositionen enligt tidsplanen till riksdagen. Men så blev det alltså inte. För många utmaningar dök upp längs med vägen.

Snopet, kan man tycka . Och det tyckte också både lantråd Katrin Sjögren (Lib) och finansminister Mats Perämaa (Lib) som i går anordnade presskonferens. De uttryckte både stor besvikelse och frustration men var ändå ”hyfsat nöjda”.

Man fick släppa drömmarna om en ny och modern självstyrelselag till Ålands hundraårsjubileum om fyra år.

Men man får kanske en bättre och mer genomarbetad lag om man väntar. Då kanske man har en mer välvilligt inställd regeringskoalition i Finland och ett blankt bord att lägga ut pappren på och bland annat på riktigt reda ut vad residualprincipen innebär en gång för alla (för det behövs).

År 2022 får vi förhoppningsvis istället fira att Åland fått en ökad befolkningsstillväxt, och därmed också – enligt det nya ekonomiska systemet – en ökad klumpsumma. Det är inte fy skam det heller.