DELA
Foto: Unsplash/Rajeshwar Bachu
Konkurrenssituationen på nätet ska nu granskas i USA. Tidigare insatser har gjorts i EU. Enligt monopolforskare Matt Stoller kan det här vara början på slutet för it-jättarnas monopolställning.

Informationsmonopol utmanas

Det pågår en kamp långt bort från våra breddgrader, men som i allra högsta grad påverkar oss.
Kampen handlar om it-jättarnas informationsmonopol.

Teknikjättarnas monopolställning utmanas nu allt hårdare. I veckan meddelade 50 amerikanska distriktsåklagare att de inleder en utredning mot sökmotorn Googles moderbolag Alphabet för att ha snedvridit konkurrensen på USA:s annonsmarknad. Ytterligare åtta amerikanska delstater har startat en liknande kampanj mot Facebook.

Den monopolliknande ställning som de stora it-bolagen har skapat sig under det senaste årtiondet har inte varit en prioriterad politisk fråga. Orsakerna är flera, rädslan för att störa den fria marknaden och de inkomster som stora arbetsplatser ger samt internets i grunden fria rörlighet skapade under en längre tid beröringsskräck.

Det har även i viss mån också varit fallet i samband med förvärvandet av snabbt växande it-bolag, till exempel Googles köp av Instagram och Whatsapp.

Flera bolag har under tidigare epoker i nätets historia blivit stora för att snabbt rasa samman igen. Det har än så länge inte hänt med de nuvarande dominanterna. Det är bra att man från politiskt håll också inser att den information som når oss, och den information som inte når oss, inte ska utlämnas helt till styrelserummens kortsiktiga resultatkrav.

Aldrig tidigare har vi gett bort så mycket kontroll över så pass viktig infrastruktur som på nätet.

Vad Google nu står inför är alltså en utredning huruvida de har gynnat de egna fraktionerna framom andra aktörer. Genom att inte bara vara sökmotor utan även operativsystemsleverantör, webbläsarleverantör, applikationsleverantör och mycket mer kan ett och samma bolag i princip forma hela vår tillvaro på nätet.

Enligt Matt Stoller som har forskat på monopol är problemet just att de stora företagen har lyckats knyta till sig så mycket av annonsintäkterna genom att också kunna styra vilka aktörer som visas på deras plattformar. En uppskattning av eMarketing visar att Googles kaka av de globala digitala annonsintäkterna är 31 procent, 103 miljarder dollar. Tvåa är Facebook med drygt 67 miljarder dollar i annonsintäkter.

EU har varit föregångare i att försöka reglera it-jättarna.

Till exempel har EU:s striktare regler för vilka sökresultat Google får visa skapat förändring. I juni 2018 gick bara sex procent av sökmotorns handelsklick till konkurrenter. Efter att EU för tredje gången bötfällde Google (då för exklusivitetsklausuler i företagets annonskontrakt) ökade siffran till 40 procent, enligt Margrethe Vestager som har lett kommissionens arbete mot snedvriden konkurrens.

Människor vill fortfarande ha innehåll och it-jättarna behöver innehållsproducenter. Men it-jättarna kan välja bort specifika innehållsproducenter om de så önskar. Innehållsproducenterna klarar sig däremot inte utan it-jättarna.

Enligt Stoller ”straffade” Google tidningen Wall Street Journal för införandet av en betalvägg genom att sänka deras sökranking. Tidningens nättrafik minskade med 44 procent.

Det som sker nu i USA menar Matt Stoller är ett tecken på att uppdelningen av teknikjättarnas monopol har börjat.

– De här företagen har blivit för stora för att kontrollera av demokratiska samhällen. Vi måste arbeta med regeringar för att bryta upp dem och reglera våra våra gemensamma informationskanaler annars kommer de att i framtiden bestämma vilka politiker vi väljer och hur vi ska se på världen, skriver Stoller i the Guardian.

Det är en kamp som förs långt bort från våra breddgrader, men som i allra högsta grad påverkar även oss.