Den åländska demografin tippar rejält de närmaste decennierna. Det är inte bara äldreomsorgen som behöver reformeras. Det är lika angeläget hur vi får fler som vill bilda familj på Åland. En konkret åtgärd vore att förenkla förutsättningarna att bo här och jobba någon annanstans, som att göra pendlande billigare.
Vi lever allt längre. Hälften av de avlidna har de senaste åren varit 85 år eller äldre. Det är en ansenlig ålder och vittnar om att livet är gott här.
Samtidigt blir de yngre allt färre – och de äldre allt fler. Åsubs befolkningsprognos som kom förra året räknar med att Ålands befolkning knappt växer de närmaste två decennierna, antalet minderåriga sjunker med 15 procent – eller cirka 1000 personer – medan vi har 2 200 fler pensionärer (över 65). Dessutom vi har dubblerat antalet 80-plussare och vårdbehovet mot i dag.
Detta noteras med jämna mellanrum som en gigantisk utmaning – men det verkar inte riktigt tas på allvar i de utdragna politiska trätorna om äldrevården. Kanske händer något nu med utredningen av äldreomsorgen och KST-lagen på bordet. Socialminister Arsim Zekaj (S) ser tiotals miljoner i ökade kostnader och det är lätt att stämma in i uppmaningen från Jonas Bladh i tidningen Åland om att man på allvar måste våga ta tag i en tickande bomb.
Men lika viktigt är det på sikt hur Åland ska fylla på demografin underifrån för att få en balans. Utan inflyttning skulle Åland redan ha en minskande befolkning, med ungefär 1 000 personer per decennium.
Åland har under hela 2000-talet haft nettoinvandring, där Mariehamn och Jomala tar hand om de flesta. Men man kan inte nöja sig med att folk flyttar hit på ålderns höst eller när barnen flyttat ut. Det måste bli lättare och mer attraktivt att bo och verka från Åland som ung familj.
Det finns i dag alltför många trösklar där sådana planer kan stupa, till exempel att hembygdsrätten begränsar möjligheten att bo var man vill – eller att man i princip tvingas välja mellan att sälja sin bil eller betala för den en andra gång.
Men största utmaningen är förmodligen att få ihop det nya livet – och kunna behålla delar av det gamla. Åland kommer aldrig kunna erbjuda samma bredd bland yrkeskategorier som på fastlandet eller i Sverige, och därmed blir det extra svårt för båda yrkesarbetande att hitta matchande jobb och att behålla sin karriär.
Utanför Åland löser man det ofta med pendling. I Sverige kan du bo nästan varsomhelst i Mälardalen och ha ditt jobb i Stockholm. Många har också möjlighet att jobba hemifrån delar av arbetsveckan vilket gör vardagsrutinerna betydligt enklare.
Tyvärr har möjligheterna till något liknande på Åland försämrats.
Som veckopendlare till fastlandet ser det ut som tidigare. Antingen behöver du ha hytt, kliva på eller av mitt i natten eller offra en dag eller två för transport. Priserna varierar, samtidigt som du med egen bil i dag kan komma undan med fullt rimliga 24 euro per resa.
Mot Sverige är skillnaden stor. En del pekar ännu högljutt på att det saknas en kortrutt till Kapellskär som skulle innebära en timmes vunnen restid till Stockholm. Men den bekvämligheten torde vara en liten del i pusslet när man ser över hushållsekonomin.
Med Rosella försvann också de förmånliga årskorten som vi minns dem. När Eckerölinjen växlade över till rabattkort ökade priset för att bo på Åland, men att verka någon annanstans.
Nuvarande 56-80 euro* i veckan för att kuska fram och tillbaka till jobbets obligatoriska kontorsdagar, med tillkommande drivmedels- och övernattningskostnader, är en tuff matematik för många som går i flyttankar.
Landskapsregeringen borde därför ta fram sin egen räknedosa och fundera över om man kan göra som den svenska regeringen. I april meddelade den mångmiljonsatsningar för att sänka biljettpriserna för flyg och båt till Gotland. Detta för att förbättra möjligheten att bo, arbeta och driva företag på ön. Stödet riktas till personer folkbokförda på Gotland.
En Ålandsbiljett borde också intressera rederierna. Ombordförsäljning är halva affären – och den tidigare officiella motiveringen att det var för många bokade som aldrig dök upp faller.
Om den dessutom bidrar till vitalitet, föryngring och sänkt medianålder på Åland kan det i förlängningen visa sig ovärderligt.
*Personbiljetten på Eckerölinjen i sommar och i höst går på 8-10 euro och bilbiljetten på 20-29 euro. Rabattkortet kostar i dag 272 euro och ger 25 procents rabatt i 13 månader. Att ta Viking Line med bil till Stockholm börjar på 31 euro (Viking Club-pris) i dag. Viking Line med bil till Åbo börjar på 23,50 euro.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
