Idrotten ett viktigt integrationsverktyg
Breddidrotten har många inneboende karaktärsdrag som hjälper integration, oavsett om det gäller ålänningar som flyttar till Uppsala eller somalier som kommer till Finland.
Innebandyklubben Uppsala Teknologer i Uppsala har genom åren hjälpt många ålänningar att hitta ett sammanhang på sin nya bostadsort. Idrotten är fantastiskt bra på att göra just detta, inte bara för bortflyttade ålänningar.
Idrotten är ett viktigt första steg för integration.
När det österbottniska division 7-laget Munsala Uniteds somaliske anfallare Jabril Olol Warsame fick beskedet att han skulle utvisas från landet ställde laget in sina resterande matcher i serien.
– Det intressanta var att när han gick ut på planen var han trygg. Han visste exakt vad han skulle göra. I övrigt är en ung människa från ett annat land vilse i samhället, men på fotbollsplanen var han i sitt element, sade Tony Forsbacka i samband med nyheten i somras.
Jabril Olol Warsame visste vad han skulle göra på fotbollsplanen för att fotboll är ett internationellt språk med samma principer överallt, och på alla nivåer: bollen ska sparkas i mål, bara målvakten får ta i bollen med händerna. Samma regelbok följs när Warsame spelar division 7-fotboll som när Zlatan representerar sitt Manchester United i engelska ligan.
Inför reglernas ram behövs inget språk, ingen förkunskap om regionala kulturella skillnader eller ens att man på andra sätt än med kroppsspråk kan kommunicera med sina lagkamprater.
Idrotten ger också styrka i tillhörighet. Eftersom laget aldrig är starkare än sin svagaste länk så måste alla hjälpas åt för att stärka den svagaste länken. För att lyckas idrottsligt måste gruppen hålla ihop. Lagidrottare lär sig tolerera varandras olikheter, acceptera varandras egenheter och koncentrera sig på det som förenar.
Men för att idrotten ska kunna vara den här dörröppnaren måste breddidrotten prioriteras. Elitidrotten är en tuff och konkurrensutsatt värld till vilken dörren är stängd för den absoluta majoriteten av oss som inte platsar. Det kräver att de många eldsjälarna som engagerar sig i föreningsstyrelserna och på träningarna orkar och vill fortsätta.
Det ställer också krav på utövarna. För liksom i alla andra sammanhang så måste man våga.
Våga gå på den första träningen med laget eller i träningsgruppen. Våga vara inbjudande för någon vars startsträcka är extra lång, om det kan vara språkligt, kunskapsmässigt eller någonting annat. Våga ha tålamod. Och när man vågar får man också oftast oerhört mycket tillbaka.
För även om många breddidrottare tränar för att prestera så ska inte vikten av gemenskap underskattas. I breddidrotten måste alla få plats, för alla tillför någonting.
Över hela världen springs det, sparkas eller lyfts. De flesta kan relatera till VM-finalen i fotboll eller 100-metersfinalen på OS.
Det är idrottens stora styrka men långt i från det enda som gör den så uppskattad att världens mest mediebevakade evenemang är just idrottsevenemang. Breddidrotten skapar gemenskap för alla som deltar, oavsett nivå.
Förutsatt att de vill och får vara med.
