DELA
Foto: Unsplash
Stressen kallas vår tids nya folksjukdom. Världshälsoorganisationen har i år klassat utbrändhet som en sjukdom för första gången.

Identifiera din stress

Skola och jobb är åter på schemat efter sommaren som för många inneburit perioder av efterlängtad ledighet.
Men vardagen kan också föra med sig stress som är skadligt för både kropp och själ.
Frågan är: vet du vilken sorts stress du bär på?
Det kan kännas som ångest. Det kan vara sömnlöshet, svårigheter att koppla av, brist på aptit eller så är det bara en trötthet som inte vill ge med sig. Det kan vara att vakna med hjärtat i halsgropen, det kan vara en klump av oro i magen. Eller så kan det kännas som ren och skär panik inombords.

Stress tar sig olika former och för den enskilde individen är det inte alltid så lätt att veta vad de ibland diffusa symptomen beror på. Lika svårt kan det vara att hitta källan eller orsaken till stressen.

Man brukar prata om fysisk, kemisk eller emotionell stress. Den fysiska härrör sig till överbelastning av kroppen eller oförmåga att återhämta sig, den kemiska skapas av den inre och yttre omgivningen i form av av praktiska hälsorelaterade saker såsom för lite solljus eller dålig kost. Emotionell stress är dock lite klurigare och involverar vår kognition och våra känslor, vårt inre liv helt enkelt.

De två förstnämnda är relativt lättåtgärdade medan den tredje formen ofta är den som både kan gå länge obehandlad samt är en stor orsak till att folk bränner ut sig eller går in i väggen.

Den här känslomässiga, mer diffusa stressen går att dela in i olika kategorier och det är här det blir riktigt intressant – eller jobbigt, beroende på hur man ser på det.

Professor Tomas Brytting skiljer på tre typer av inre stress. Tidsstress, existentiell stress och moralisk stress.

Tidsstressen kännetecknar det som vi ganska vanligt förknippar med stressigt liv – att helt enkelt inte hinna med. Det kan vara press utifrån, som ett krävande jobb, eller så kan det vara vi själva som sätter upp målbilden långt bortom vad som är mänskligt rimligt.

Existentiell stress kan drabba en när livet formats av till synes utomliggande krafter. När en sak kanske bara lett till en annan och man känner att man kanske inte aktivt valt sin vardag. Man vet kanske inte riktigt om det här är livet man vill leva. Det är då grundläggande frågor såsom ”vem är jag” och vad vill jag” kan ploppa upp under oroliga nätter.

Sedan finns den moraliska stressen, som drabbar den som tagit sig en funderare över vad som är viktigt i livet och insett att det finns ett glapp mellan värderingar och handling. Man vill göra annorlunda, men på grund av tidsbrist, praktiska arrangemang eller andras påtryckningar så kan man inte, vilket leder till att det skaver någonstans inombords.

Brytting konstaterar i DN att den moraliska stressen blivit allt vanligare, men han poängterar också att det är viktigt att stanna upp och identifiera vilken stress man själv piskas av.

Han efterliknar all typ av stress med att jonglera tallrikar i luften och hans första råd är att ”låta dem falla”.

Stressen kallas vår tids nya folksjukdom. Världshälsoorganisationen har i år klassat utbrändhet som en sjukdom för första gången. Utbrändhet kvalificerar sig fortfarande dock inte som en medicinsk diagnos och ger alltså inte rätt till betald sjukskrivning. Men stress kan orsaka sjukdomar och kan förvärra både depression och ångest.

Psykisk ohälsa är enligt FPA den vanligaste orsaken till sjukdagpenning i Finland i dag.

Så, oavsett hur det känns för dig. Om det är en diffus oro eller stark hjärtklappning – ta din stress på allvar.

Men istället för att direkt börja mota den i grind, kanske bjud in den för ett samtal. Fråga vad den egentligen vill och varför den dykt upp. Att veta vilken typ av stress man bär på kan hjälpa både med skola, jobb och vardagslivet, för då kan man fokusera sina krafter där de verkligen behövs.

Och fram tills att du har klurat ut det? Kanske bara låt tallrikarna falla.

Det finns ett gammalt ordspråk som säger att skärvor betyder tur. Det kanske ligger något i det.